Resultat

Anlagsklass
Tekla – godkänd förare Anna-Sara

Öppen klass
Toffedreams Turn of mind, provbäst 1:a pris med HP förare Nina
Sort Guld I love trouble 1:a pris förare Peter
Mi-Mio’s Fly on the wings of love 0 pris förare Annica
Kvistagrans Sweet as Candy 0 pris förare Annica

Till de fem spåren kom fem ekipage till start; fyra öppenklasshundar och en anlagsklasshund.

Provledarens assistent höll ordning i base camp vid Kelojoki. Först gör man upp eld. Röken håller bort mygg och det är trevligt med eld att samlas kring

Kokkaffe över öppen eld i skogen – ett måste i Tornedalen

Fika, surr och lite nerver  

   Först ut är Trym som spårar i vinklar och över blötmyrar

Senja som hund nr två ger järnet i spårskogen

- Jasså var det dän hä’ du ville att jag skulle spåra?!

   Tredje hund ut var Hilda. I sökrutan vid spårstarten hittade Hilda spåret, sprang till domaren och sa - Nu börjar jag. Hon siktade på att pussa domaren som hann ducka…

…och sen började Hilda Spårmaskin jobba!

Vinklar och återgångar fixade Hilda UA. Klöven fann hon plätt-lätt verkade det som.

   Snuff snuff här vare nåt kanske Samba tänker när hon spårar som hund nr fyra i öppenklass.

  - Men där kom en doft tycker Samba. Efter lite spårande tyckte Samba att det är mattes tur att spåra men matte ville inte höra talas om det. Matte bröt provet. Lika glad för det var Sambisen…

Första och enda anlagshunden Tekla gick ut sist och gjorde det alldeles fantastiskt bra

I väntan på muntlig kritik och prisutdelning

Valpen Fricco är på Prao. Det ska börjas i tid…

Dags för muntlig kritik och prisutdelning

Anlags klass
Tekla – godkänd
Öppen klass
1:a med HP och provets bästa hund: Hilda
1:a Trym
0 Senja
0 Samba

Alla deltagare fick priser från det dignande prisbordet

   Domaren, provledaren och assistenten grunnar på det administrativa på ”kontoret”. Kontoret var dagens enda myggfria ställe

Tusen tack till viltspårdomare Stig Eliasson som ville dömma på midsommaraftonen

Kaffet är slut, elden slocknar, allt packas ihop. Men vi kanske kommer igen nån gång. Provledaren tackar domaren och alla ekipagen för att de ville köra alla mil till Saivomuotka för att gå det här provet.
Välkomna åter

Jag slet fram kameran, var inte alls beredd på att hon skulle ut i vattnet direkt. Egentligen var det Wildas dummy men Maja hann först. På hemvägen simmade hon förbi "hennes" dummy som låg närmare stranden.

Jodå alla fick simma lite i Saivosjön förra helgen. Tänk att för några veckor sen var det stört omöjligt att ta gruppbilder. Nu går det hur lätt som helst.  

Saivosjön spegelblank på kvällen, ljust tack vare midnattsol. 

Årets första sväng upp till Aptas. Inga björnar såg vi men det var några rotvältor som jag fick skrämselhicka av.     

Te, hembakta kanelbullar och en eller två Arraks bollar.

Idag har jag gjort mig förtjänt av en gofika. En hel dag i skogen med anlags- och öppenspår bland mygg och knott. Strålande sol och varmt med härliga vindar i öppen terräng. I tät terräng inte så mycket vind men desto mer  insekter.

Jag smorde in mig med brun-utan-sol (bäckolja) innan jag vågade mig ut   . Vovsen följde med en sväng på fm och en sväng på em. Det vore ett fall för Hundens Rätt om dom varit med hela dan bland insekterna.

Nu är tre ökl och två akl spår (nästan) färdiga att blodas och sen ha prov i byn som ligger långt bort från precis allting. Det är tom långt till grannbyn... Det viktigaste är kvar att fixa: viltspårdomaren - när han har tid och möjlighet att döma så skulle det äntligen bli av: ett rörligt viltspårprov i Saivomuotka...  

Äntligen blev det av - hundsim i Råneå på http://www.alvdalenshundhalsa.se/index.htm

Först i vattnet blev Lisa. Gammal är äldst, hon skulle få visa de andra hur man gör. Från början var hon inte sådär överförtjust men blev biten efter en stund.

Simmelisim hej vad det går!  

Ibland måste man whila en stund.

Sedan skulle Wilda simma. Hon hoppade inte i själv efter b-o-l-l-e-n. När det blev Wildas tur att simma efter bollen blev Lisa som ...bolltokig. Lisa hoppade i hämtade boll och kom upp hur mycket som helst och utan flytväst. Wilda fick simma med ankan, bollen tog Lisa hela tiden.

Maja var sisten i. Hon har inte simmat "på rikt" än så hon lyftes försiktigt ner i plurret och sen hade hon bäst och snyggast simteknik av alla vovs. Maja fick simma med bollen bara för att jag stoppade Lisa från att hoppa i efter den.

Fysiskt och mentalt utmattande att simma... Bilfärden hem blev lugn, mycket lugn  

Lisa visade sig vara värsta pajasen idag. Hon ville i hela tiden. Hon ville inte lämna stället. Hon ville tillbaka. Därför kommer vi att åka hit fler gånger. Jag flinade i bilen hela vägen hem till Kiruna - Lisa är verkligen en härlig hund!    

Vi stannade till på en rastplats där även herr eller fru Bäver bor.

Men åker jag verkligen till Luleå, bor på hotell en natt bara för att hundarna ska få simma? Nä förstås inte. Jag åkte på APT med jobbet, en del av mina kollegor verkar i Luleå. Efter APT ver det grillfest.

- Åååååå matte vi är så hungiga...

Jag var tveksam att åka över huvudtaget, det var lovat hur varmt väder som helst fredag och lördag. Jag är glad att jag åkte - bilen var det svalaste stället under dom här dagarna. Det gick jättebra att ha hundarna i bilen (som stod i skuggan!) medan jag var på APT. På hotellet väntade en vattenskål och hundfilt på rummet, gissa om vi kände oss välkomna! Hundarnas väl och ve är prio ett för mig. Tror hundarna tycker det var en härlig resa.

Jag rekomenderar hundsimmet i Råneå för alla nyfikna - det var totalt skoj!  Och jag har lovat Lisa åka dit fler gånger - annars hade hon vägrat följa med hem, bosatt sig på orten hade hon...