Idag slog jag till och köpte ett objektiv som jag spanat på hela året. Åsså måste jag ju testa den på hundarna. Roligt att kunna fota nära utan att vara nära och "störa".

Naturligtvis söta Maja, tuggandes på tuggben.

Lisa ser fundersam ut. - Varför fick hon ett så stort tuggben? Mitt var jättelitet och tog slut direkt.

Blånade berg och skog och "örat". EISCAT forskningsstation syns med sin enorma parabol, ett öra mot rymden. Och en 15-kråkors tv-antenn från villaområdet inne i grönskan.

Vi myser på med hundliv. Träning, mys och whila omvartannat. Hundliv är gôtt.

Jag "kämpar" med att fånga alla tre hundar i samma bild. Lyckades nästan här. Wilda och Maja kramas. Lisa erbjuder Maja stöd för nacken.  

- Nä men nu får du faktiskt ge däj! kanske Wilda säger åt Maja den outtröttliga.

Här var det pusskalas på gräsmattan. Alla tre på samma foto...

- Försöker du kväva mäj? undar Wilda. - Nädå jag vill såva just här säger Maja.

När jag gick första klickerkursen med Wilda fick hon lära sig lite roliga trick exvis klättra upp på stolar. Och det sitter i än. Så fort en stol är utdragen så kliver hon upp och är lycklig.

Söta Maja i närbild. - Näl man äl så häl söt så fål man göla allt man vill.   

Jag är en äkta norrlänning, gillar när det är mindre varmt och blåsigt på sommaren. Två dar på rad har det varit kanonväder. Vind, uppehåll och svalt. Inga insekter, ingen nederbörd. Perfekt att jaktträna.

Igår packade jag en termos och åkte till Kalixfors med trion. Här ska tränas både passivitet och apportering. Började med termosen och passiviteten. Shit va Bromsar! reaplan som surrar överallt. Inte kunde jag sitta still alltför länge. Sitter inte jag lugnt så gör inte hundarna det heller.

Gick en liten sväng för att rasta hundarna. Va? Vad var det? Hörde jag nåt? Varför ligger det tussar med renhår här och där? Måste prata högt för mig själv och resonera med hundarna för jag fick Björnfrossa. För några dagar sen såg Nina och Pia en björn i området...

Prommade med två kopplade hundar och en lös valp. Snart tillbaka vid bilen men vart tog valpen vägen? Komsikomsi gumman lockar jag. Ser henne glufsa i sig nåt. Rusar dit. Bajs! Förb. skitnödiga människor som inte ens bemödar sig att täcka över den enorma högen som måste vara en veckas frossande. Rycker upp Maja, bär henne långt ifrån mig till bilen. Som tur hade jag en vattenflaska med mig, sköljde av det värsta. Lukten satt kvar. Hem. Duscha av henne. Funderar på att sälja eller ge bort henne.

Jaktträning? Äsch det fick bli linjer på gamla lomboloskolans tomt istället. Lisa är verligen lyhörd nu. Hon gör ju allt jag ber om. Ut. Stannar. Fortsätter. Höger och vänster. Varför gör hon inte det när vi tränar tillsammans med andra? Är jag annorlunda när jag tränar själv och tillsammans med andra? Lisa är (trots allt) väldigt förarkänslig men jag tolkar det ofta som   ... Inte vet jag. Jag vet att Lisa är underbar att träna när vi är samspelta!

Även idag blev det lite linjer, med apportkastare för att göra det hela roligt. Hon lyder allt jag säger och visar. Tänk om man skulle tina fram en fågel? Och skjuta iväg den med apportkastaren... hmmm... nää kanske inte...

Trött Lisa efter apportering. Lömsk Maja som gillar att äta bajs. Tur att hon och bajs-Wilda är så söta annars hade dom båda varit på Blocket...

- VAAAKNAAA! Jag vill busa med däj.

Snälla Wilda säger - Åkejrå vi busar väl en stund.

Men nu orkar hon faktiskt inte mera. - Du kan inte själv komma upp i soffan - ha ha lillfis! Men det var igår eller så. Idag kommer lillfis själv upp i soffan. Enda fristaden är mattes säng. Iallafall nån vecka till.

Lisa får sin beskärda del av buset:

Här går det undan. Lisas special moves är att snurra runt och finta sin "motståndare", snabb är hon oxå.

Jag har lite hmmm otur när jag lägger upp filmer på bloggen. Hoppas den här funkar. Filmen med Wilda och Maja funkade inte.

Maja är redan en inbiten kirunabo. Vi åkte till mamma och pappa i byn men där var det alldeles för varmt, +20 grader. Maja trivdes inte alls med värmen. Hemma i Kiruna igen med svala +8 grader trivs hon. Gick snabbt att bli norrlänning... Bilturen (23 mil x 2) gick jättebra, inte ett pip från lillan.

Idag är det riktigt bra väder för jaktträning, sol och blåst, inte mycket insekter. Ut å träna!

Nä inte är Maja rumsren ännu. Hon blir 12 veckor på söndag och nyss blev det en jättepöl vid (stängda) balkongdörren. Det var väl mitt eget fel som stängde balkongdörren och försjönk i egna tankar en sekund eller två.

Här ligger trion på balkongen, fotat en varm och solig dag. Alla tre söker skugga. Balkongen behöver repas, ja hela lägenheten skriker efter rep&underhåll men det är en hyresrätt och jag vet inte om det blir nåt rep nån gång. Jag stortrivs ändå tack vare bra grannar och bottenvåning utan insyn och "lillskogen" utanför.

"Kalv på grönbete" har man ju hört talas om. "Valp på fjället" inte lika vanligt men precis samma betydelse.

Söta Maja har mycket social träning att göra men det blir bara en träning per dag. En liten valp måste whila mycket och smälta intrycken. Idag blev det en prommis på stan med pompisarna. En modig duva satt kvar retsamt länge på marken. Både Lisa och Maja var intresserade. Lisa gjorde ett jättehopp mot den och skällde till. Maja blev sk*tskraj och skrek till. - Vad var det som hände? Kan duvor låta så? kanske hon tänkte.  

När vi är på stan tycker hon bäst om att åka taxi med matte. Och matte har inget emot att ha "en innanför västen" - Maja åker innanför västen, huvud och framtassar tittar fram. Snart ryms hon inte där mera. Antingen får Maja börja gå själv eller så får matte köpa en större väst...

Vi har anmält oss till en valpkurs som börjar om några veckor med duktiga Pia Fors http://mincados.blogspot.se/. Men än så länge tränar vi bara linjetag mot matskålen, inkallningar där hon ALDRIG kopplas fast och lite smått och gott med klickern.

Jag är helt inne i min "valpbubbla" eller "hund-bubbla"; jag ägnar min tid åt alla tre hundarna. Hittills känns det som att för mig var det ett större steg att gå från en hund till två hundar än det var att gå från två hundar till tre. Med tre hundar kan man ägna EN hund uppmärksamhet och samtidigt veta att två hundar har varandras sällskap. Erkänner att jag var orolig att två till tre skulle vara ett jättesteg att ta. Men hittills peppar-peppar-ta-i-trä så går det jättebra och dom är snälla med varandra...  

Kameran följde med upp på Luossavaara...

Knata på bara, lång väg att gå. Nädå, vi tog bilen upp och lyxprommade bästa biten av Midnattsolstigen.

Maja tänkte väl fortsätta nerför berget men det tänkte inte jag... Vi vänder tillbaka till bilen.

Efter ett gruppfoto...

- Tjoho här kommer jag och mina öron...

Stilstudie på söta öron...

- Asså, får man lite privacy så man kan göra sina behov elle?

Lisa som vanligt uppe på en sten, väntar på godis...

Maja är nu drygt 11 veckor. Hon har varit med oss i tre. Igår var det första gången alla tre busade tillsammans ute på baksidan av huset. Å kameran hämtades för att föreviga...

Lisa och Wilda i kärleksfull brottningsmatch. Maja springer runt - Törs jag? Törs jag?

Jodå hon tordes. Matte övervakade ändå att det inte blir farligt för lillan.

Wilda är så försiktig med Maja, matte behöver inte oroa sig.

Lisa låter sig tuggas på från två håll.

Lycklig Maja som äntligen fick och vågade vara med i buset.

Tidigare har jag alltid hållit (bläckfisken-)Maja i famnen när storhundarna rasat tillsammans. Den här gången hann jag inte fånga in henne. Jag kan avbryta L&W med en harkling om det skulle behövas men jag såg att dom stora var försiktigare när liten var där. Och liten var blixtsnabb att hoppa undan både de stora hundarna och mattes armar...

- Lite whila. Tänk på att vi är gamlare än du...

- Tänker hon verkligen inte busa mera den där äldsta?

Skönt att alla tre är snälla med varandra. Ingen tog i för hårt och ingen kom i kläm. Maja välkomnades in i flocken på nåt sätt i och med leken. Jag fortsätter ändå hålla ögonen på dom när dom busar så det inte blir allvar eller för hårt. As always.  

Wilda och hennes konstiga sovställningar. - Matte vaffö ha ja ont i nacken?  

Äntligen kom jag med på en guidad busstur på LKAB's område. Kameran i högsta hugg.

Turen började med nya infarten efter Nikkaluoktavägen. Jag som aldrig åkt där satt med ögonen på vid gavel, vill inte missa något. Det är roligt att se nya sidor av sin stad.   

Först åkte bussen upp på Kiirunavaara. Vi klev ut vid den gamla gruvlavvon, symbolen för Kiruna tycker jag   Siluetten av lavvon syns milsmida omkring - totally love it. Hoppas den aldrig rivs eller rasar...

Brevid lavvon står "julgranen". Även den syns milsvitt omkring när den lyser från första advent till trettondagen.  

Utsikt österut, värmeveret och lombolo. Sjöarna som syns är sveriges mest förorenade... runt den högra går ett elljusspår som jag ofta prommar, cyklar och åker skidor efter. När vovvarna smiter ner till vattnet blir matte rosen... tja gissa själv. Man vill inte att hundarna ska dricka eller simma i skiten.

Vy norrut, stadshuset i mitten och centrala stan bakom. Allt som kommer att rasa ner i gropen som närmar sig nertill på fotot...

Tragiskt men nödvändigt: Luossasjön krymper allt mer. Sjön töms för att inte gruvan under ska svämmas över.

Rena rama Ryssland med tung industri? Eller verken bakom Kiirunavaara som man inte kan se från stan-hållet. Jag som aldrig sett dessa verk är abnormt importerad och samtidigt stolt över att vara kirunabo.

Ännu mera verk med björkskog som ramar in det imponerande området.

Nedfarten till själva gruvan, fotat genom bussfönstret. Jag och kompisen Åsa som åkte turen tyckte att nedfarten kunde haft mera "Jurassic Park-ingång" eller nåt som gjorde det hela lite vackrare och mera spännande.

Det var en jättebra och intressant guidetur som LKAB bjussade på under Kirunafestivalen. Det gick 5 turer med 50 platser/tur. Platserna/biljetterna till turerna tog slut på 30 minuter. Vilken tur att Åsa "hängde på låset" så vi fick plats.

Snäll och glad goldentik, 4 år. Tycker om mat och bajs näää bus menar jag. Säljes eller bortskänkes idag! Innan matte får spader.   

Alldeles nytagen bild efter att ha rullat sig i b... bus var det visst. "Bus" t o m under ögat. Den som vill ha denna väldoftande vovve i sin bil får komma å hämta!  

Tacka vet jag ljuvliga, väldoftande blommor. Det förra har inte hänt la-la-la-ja-hör-inget-jag-har-inte-tid-att-bada-vovven-na-na-na.   

Det blev alltså hundbad efter dagens prommis. Lustigt för jag pratade med en kompis tidigare idag om hur länge jag ska vänta med att låta hunden bada efter sitt våteksem. Wilda längtade väl efter ett bad så hon rullade sig - vad gör man inte?!  

Wilda och Maja. Nu är Wilda nybadad och doftar som den där blomsterängen. Nån lukt kvar vid ena örat?! Orkar inte bada henne igen. Och förresten så är hon inte till salu mera, mattes lilla golding.