Soluppgång stax efter kl 9. Solen är uppe drygt fem timmar nu. Och mer för varje dag.

Gamla vackra lavvon på Kiirunavaara. Tänk om man varit anställd på LKAB - då hade man fått bonus precis om chefer på börsnoterade företag. Hejja LKAB, ni är förebilder!

Kiruna när det är som vintrigast med blå himmel, sol och snö. Och minusgrader.

Jag väljer Kirunas vinter före Stockholms och Malmös alla gånger.
Men det gör inget om snön tinar i april och vi får barmark igen.

Jag vet att jag var emot det här med vinter och snö i höstas. Nu när vintern överdriver som mest med kyla, blåst och snö så är jag lite nöjd ändå.

 Vad kan man göra när det är kallt ute? Stanna inne! Och sy. Nya tossar och pannlappar. Idag lärde jag mig att grytlappar det är norrlands grävlingar. Inget att hålla i är man lagar het mat.

Den här bilden tål att visas två gånger. Kolla bara på björkarna. Alldeles täckta av frost.  

Solen skiner och snön gnistrar. Varför ser Lisa så bister ut? Är det för att det är  svinkallt? Å inga tossar på fötterna för att matte glömde?!  

Idag är det friskt ute. Ingen vettig hund går ut frivilligt på nån prommis när det är under -20 grader.

Björkarna är otroligt vackra. Wilda hittade nåt som doftade frestande. Kan dom känna dofter i sträng kyla?  

- Ja kåmmer. Sluta skrik efter mäj. Det är djup snö för en liten hund.

- Ja fluser. Kan vi gå hem nu?

Man kan inte göra så mycket åt att vintern är kall och snörik. He bar å gå ut ändå.

I lördags blev det en prommis efter skoterspår.

Kompistrion Lisa, Wilda och Stilla. Vet inte riktigt varför men Stillas röda jacka var alldeles blöt på ryggen efter fotosessionen. Lokalt, väldigt lokalt regn? Eller Wilda som önskade sig en frolic så intensivt att dreglet rann? Nä jag vet inte riktigt vad som hände där.

Idag blev det en skidtur med Wilda, Stilla, Stillas matte å jag. Lisa fick stanna hemma då hon hostat och kraxat halva natten. Kan hundar bli förkylda? Wilda verkar ha klarat sig. Det blev en härlig skidtur, kyligt och gnistrande vinterväder. Med vinden i ryggen och uppförsbacke så blev man t o m lite varm.

Veckan började med sorg. Mammas och pappas hund Sessan dog. Hon blev närmare 16 år gammal tror vi. Eftersom hon var en omplaceringshund så vet vi inte exakt när hon föddes. Vi övertog henne i oktober 1998 och då var hon ca 1,5 år. Sessans början var inte så bra men allt löste sig till det bästa för henne när hon kom till mamma och pappa i byn. Hon var aldrig kopplad. Hon kom och gick som hon ville. Som hundar levde förr i byarna? Sessan hälsade regelbundet på hos alla närmaste grannar. Ibland bjöd de på mat eller ben. Sessan var (nog) blind sista åren men hon hittade ändå eftersom hon var så bekant med allt och alla.  

Sessan är hos Zita, Kille och Virkko. Hon har inte ont mera och hon kan se igen. Lilla gumman.   

Nu ska jag och mina vovvar slappa resten av söndagen. Ny vecka imorron. Jag hoppas på mååååånga minusgrader så vi kan stanna inomhus och mysa och sy... Senast sydde jag gardiner och pannlappar åt mamma och pappa.   Fastnat för rosa? Längtar nog bara till våren. Är det bara jag som kallar pannlappar för pannlappar? Nån, jag säger inga namn, kallar dom för grytlappar. Jaja, jag säger pannlappar. Plättar steks i stekpanna och pannkakor gräddas i långpanna i ugn.    Hare bra!  

Vi har redan klarat av halva januari. Nu är bara resten av den mörka och kalla månaden kvar  

Alla som önskade sig snö vann. Igen. Nu önskar jag  barmark i april. Igen.

Vad göra åt vintermörket och kyla? Gå i ide? Eller tvärtom vara ute så mycket det går och göra det bästa av januari? Jag väljer det senare.    

Så fort det blir ljust ute så beger vi oss UUUUT. Ibland frusna ibland ännu mer frusna   

- Ge oss godis annars springer vi tillbax till varma sköna bilen.

Snygg-Wilda med ny fin päls. Båda hundarna har fällt som tokar i höst och nu börjar resultatet visa sig. Wilda har en härlig färg och är ett pälsmonster.

Två monster som busar. Än så länge (peppar-peppar) har dom aldrig bråkat med varandra, bara bus och lek. Lisa visar tungan åt Wilda.

-Akta-re jag har vassa tänder! - Det har ja me!

-Ooooh det där var jobbit, måste whila... 

Jag har roat mig med att sy gardiner till köket. Jag längtar efter vårvintern. Tyget heter "Vide" och är hur vårigt som helst.      

Igår gjorde vi det bästa möjliga av januari. Började med jaktträning, hundarna fick långa linjer att hämta in dummiesar från, lite fotgående efter en (hrm) jaktstig och linjer även där. Lisa formligen exploderar när hon går ut och kommer in. Wilda tar det snäppet lugnare men ändå klart godkänt. Jag har hittat en jättebra plats för träning och dit åker vi fler gånger i vinter.

Efter träningen åkte vi ut för att titta på slädhundklubbens tävling vid flygplatsen.   Det var ingen värme att tala om men det värmde att se alla fantastiska hundar med sina förare när dom tävlar. 

Bäst var att se "rookiesarna" nybörjarna. Tjejer 10-15 år som börjat köra och tävla med hundspann. Nån hade egna hundar, nån lånade hundar. Tuffa och modiga åker dom iväg efter hundar som älskar att jobba framför släden.

Jag blir lycklig av att se hundar jobba med det dom är tänkta att göra: slädhundar som drar, vallhundar som vallar, retrievers som apporterar    . Ibland är det lätt att känna lycka.  

När vi kom hem var hundarna slut av all jakt- och miljöträning. Gissar att miljöträningen var jobbigast. Gå bland 50 ylande ivriga hundar som längtar efter att få jobba. Mina hundar kanske kände komplex? Enda sättet att få dom till draghundar är när jag får dra dom runt skidspåret.

Måste ju ha nåt gott till kvällsfikat så jag bakade semlor - mums blev det. Och eftersom jag inte är som andra när köttfärsen i frysen är slut, så malde jag ner en stoooor bit älgkött till färs och in i frysen i platta paket. Andra "vanliga" människor går väl bara på ICA när köttfärsen tryter. Men jag ska göra det så svårt som möjligt.   

Efter vovvarnas kvällsprommis var jag fortfarande uppe i varv: symaskinen plockades fram. Måste ju ha pannlappar som matchar gardinerna! Och sen var det natti-natti. Mina dagar blir lätt så att om man går ut hårt och ökar. Varför ska det vara så svårt att bara kolla TV en kväll?!

Undrar vad det blir idag? En skidtur kanske? (Följt av storstädning, veckohandling, matlagning, tvättmaskin, klickerträning, långprommis, lösningen på klimatproblem och världssvält...)  

Vi åkte till lilla byn för att fira nyår. Vid tolvslaget sköts det upp tre raketer från nån granne och det var alldeles precis lagom många.

Det här ser inte alltför jobbigt ut. Båda znarkar sig igenom raketer å firande. Skönt att ha klarat av raketer ännu ett år. Ingen av mina vovvar bryr sig om raketer men det är lätt hänt att hundar blir rädda... Bryr sig och bryr sig förresten, Lisa tycker inte om ljudet från dom och båda hundarna noterar raketerna så helt coola är dom inte .

God fortsättning på det nya året. Jag ska ut å skotta snö, det verkar som om 2012 blir ett riktigt skottår.