Snön tinar mer och mer. Det mesta i stan är borta. Om man promt vill ha snö får man åka utanför stan eller till fjällen för att hitta den vita varan. Och det skulle inte falla mig in att söka snö.

I morse la jag två korta viltspår åt vovvarna. Efter Tinas och Annicas viltspårkurs i onsdags blev jag inspirerad att börja träna. Idag är det två korta spår med en vinkel i snårig terräng som väntar. Men vi väntar ett tag till så vittringen hinner bli lite mindre.

"Ljusa hundar blir så smutsiga" säger många. He he he säger jag. Dom skulle bara veta att mörka hundar blir lika smutsiga men det syns inte lika bra.   

Snart maj och jag har bytt till sommardäck. Snart blir det fönsterputsning men än är det kallt ute och då skulle det bli kallt inne om jag öppnar fönstren... Så jag väntar på nån plusgrad till.  Det kom snö inatt, allt var vitt i morse. Nä nu överdriver jag allt. Det låg ett tunt lager nysnö som direkt tinade bort. Men jag tycker ändå att det kan räknas som ett bakslag.

Lisa har börjat med specialkost för sin artros i tassarna. Hennes röntgenbilder visade lite-lite artros i en framtass men hon har haft jätte-jätte ont. Eller överdriver hon för att få mattes symati?  Hursomhelst gångna veckan har hon peppar-peppar-ta-i-trä börjat få mindre ont. Hon verkar piggare och gladare, har följt med på prommisar utan att få ont efteråt eller dan efter. Jag börjar våga hoppas att hon ska bli smärtfri och inte gå på medicin.

  Flickorna har börjat busa igen som förut   

Äntligen är det påsk.

I januari kändes det som miljoner år bort men nu är det påsk.   Vi vill ha massor av sol och värme och all snö ska tina bort å försvinna   

I måndags fyllde Lisa 5 år - hipp hipp hurra  Som födelsedagspresent fick hon och Wilda jaktträning.

Hittade lite barmark och gömde minidummiesar på tre stationer. Vi fortsatte gå en bit, jag kammade bort lite päls motsvarande ett par gråhundsvalpar innan vi gick tillbaka. Skogsfot-gående, alltså hyfsat nära min vänstra sida, skulle båda trängas. Om nån tog ett steg för långt fram så stannade jag och harklade mig. T o m Wilda skötte sig. Båda visste vad som väntade men dom var lugna.

Först fick Lisa gå ut på ett linjetag och söksignal. Sen fick Wilda samma sak. Jag har inte söksignal på Wilda så det skulle vi fokusera på idag med gömda minisar. Medan ena hunden jobbade var den andra passiv. Lisa hade svårt med det, speciellt om Wilda var långsam i sitt sök men jag var bestämd mot Lisa, hon behöver träna passivitet.

  
Station efter station tömdes på dummiesar och det gick jättebra. Som avslut fick hundarna varsin markering. Lisa var bombsäker på sin markering, Wilda lite virrig.

Nästa dag hade Lisa ont i sina tassar.   Hon ger järnet på jaktträning, finns inget mellanläge. Och jag känner mig som en dålig matte som orsakade henne pi-pi-aj-aj... men hon hade ju så roligt... Hon fick en whilodag.

Idag gick vi på samma ställe, kameran med och fotade lite.

Vi håller till efter Nikka-vägen, finns ganska bra med barmark.

Några dummiesar "råkade" följa med i ryggan och jag hittade ett jättebra ställe för sök. Hmmm undrar om Lisa är sugen?   Jupp. Tre dummiesar fick hon hämta in och det gick fort. Medan hon sökte, smugglade jag en dummy bakåt. När Lisa var klar fick hon ett omotiverat linjetag dit. Hon var lite svår att övertala men hon gick ut och
- Kärringen hade rätt, det fanns en dummy där. - Matte har alltid rätt Lisa.

Sen var det Wildas tur och det här är inte hennes starka sida. Hon hittade två men sen började hon lyssna efter spöken och - herregu det ÄR NÅN på VÄGEN!!! (Det var Lisa som satt på vägen å väntade). Till slut kunde inte Lisa behärska sig utan hon kom till Wildas undsättning och tänkte hjälpa henne men matte var benhård: Wilda behöver hitta den sista själv för att få lite självförtroende. WIlda hittade den men när det var dags för hemlig-dummyn bakom mig störtade Lisa efter den. Jag la ut den igen men då var den inte hemlig mera.

Wilda är bättre på dirigeringar och sånt som matte stödjer med. Lisa däremot vet bäst själv och är kung på sök och markeringar. Dirigeringar tar hon inte bra eftersom hon kan själv.

Jag hoppas verkligen att Lisa inte har pi-pi-aj-aj imorrn. Det var så roligt att jaktträna. Går jättebra att träna växelvis med ena och andra är passiv. Lisa behöver verkligen träna passivitet.

 
Här har jag kastat en dummy bakom mig, hundarna försöker se runt mig. Hmmm jag behöver nog banta...

Nu är dom såhär trötta mina söta gulingar. Gonatt flickor  jag ska åxå gå å såva.

Igår demonstrerade vi tillsammans med tvåtusen andra kirunabor för Kiruna sjukhus. För att få med hundarna så sa jag åt dom att vi demonstrerar för lägre moms på kårv - ja då är dom med direkt.

När vi gått några hundra meter började Lisa bli skeptiskt. - Vilket engagemang för billigare korv?! Hon funderade och funderade och insåg att jag lurat med henne, att protestera mot sånt som hon absolut inte bryr sig om. Och tvärstannade. Och sittstrejkade. Hon gick inte en meter till, hon skulle tillbax till bilen. 

Så fick det bli.  Det lönar sig inte att ljuga ens för hundarna. Vi gick inte så många meter i demonstrationståget trots allt.

Eller så var det så att hon fick ont i sina tassar av att gå på asfalt... Hon är inte smärtfri i tassarna än.

Snön tinar alltmer eller?

Fotat idag ute vid Kalixfors. Ingen barmark så långt ögat når.

Skojar bara. Se här, lite gräsmatta utanför mitt hem. Är det inte Lisa som kommer in i full galopp med dummy?! Vadå ont i tassarna? Inte när man ska apportera.

Ut igen efter dummyn och fort går det.

Lisa är en djävul på apportering det syns på öronen/hornen  

Hon kan va söt åsså     

- Bara en gång till? Jag lovar att hämta snabbt.

Wilda kan hon med

Wilda fort ut 

och snabbt in med "bytet" 

Mattes sötnos 

- Kan jag få lite kårv för den här? 

Kan nån säga mig vart veckan tog vägen? Först var det måndag som vanligt innan allt brakade iväg med klickerkurs, hundpang, kurs på Arlanda åsså fredag kväll.

Mina vovvar har haft lyxigt på Laxforsens hundpang, blivit bortskämda av Sussan. På älven vid hundpanget har årets första svanar landat   

Svanarna syns inte men det öppna vattnet syns. Däri simmar dom. Undrar om dom fluser...?

Fler fåglar. Änderna på hundpanget är av en utrotningshotad art och får special care hos Sussan.

Vi hittade lite barmark idag. Geggigt å så, men barmark   

Imorrn hade jag tänkt åka till Parakka på pimpeltävling men jag fick med mig en nedrans förkylning från Arlanda så det blir inget annat än vitlök och tv i helgen.

Wilda å ja har börjat på en klickerkurs. Hon gör allt för mat å godis så det blir nog bra  Wilda vet det inte än men hon kommer att få jobba hårt närmaste tiden. Hon får ensam roa matte när Lisa är sjukskriven.

Gäsp - jag har ont idag. Ge mig praliner och fjärrkontrollen när ni går ut på långprommisen. Väck mig inte när ni kommer tillbaka.   

Jag har ff några dagar. Vovvarna är på hundpanget och mår allra bäst. Själv ska jag till huvudstaden och kursa. Men nu sitter jag i myskläderna, tittar på tv och äter chips - tisdagsmys   . Imorrn blir det tufft. Flygtaxin kommer kl 04.50 sen flyg, kurs, kurs, kurs och middag kl 19.30 Gissa vem som kommer att vara halvdöd då. Kommer att nanna gott på hotellet .  

Lisa har fått sitt Metacam i drygt tre veckor men än märker jag ingen förbättring, snarare tvärtom   . Jag kanske har för bråttom. Det är bara det att jag längtar efter att gå långprommisar med båda vovvarna. Nu när barmarkstiden närmar sig vill jag börja med apportering, lydnad och viltspår. Men Lisa kan inte vara med och det knäcker mig och Lisa...

Bara för att jag har ff så funderar jag för mycket. Det blir säkert bra med Lisa och hon kommer att flänga runt i skogen om några veckor  med Wilda hack-i-hälinen.

Idag har snön tinat i massor   och hundarna fick glädjefnatt...

Hmmm skulle inte Lisa whila med sina tassar? Jo, men hon skulle ändå fortsätta vara hund! Inte busat med syrran på hela veckan - klart man är lycklig.   

Igår fick jag tillbaka min Lisa. Pappa, brorsan och Lisa åkte från byn, jag och Wilda åkte från stan, till pimpeltävling i Tuolpukka mitt ute i ingenstans.

Jag hade aldrig varit där förut, det är alltid lika spännande att se nya platser. Och de 16 km skogsväg fram till Tuolpukka var fantasktisk. Vilken härlig gammelskog vi körde igenom. Eller som pappa sa, man väntade sig se en björn när som helst. Man borde köra dit på sommaren så ser man säkert björn, älg och örn   . Åsså en massa jä*la renjä*lar förstås.

Tack vare mitt idiotintresse  för pimpeltävlingar åker man till byar och platser som man aldrig förr varit på. Maunu, i slutet av Sveriges nordligaste landsväg. Parakka som ligger så fint vid Kalixälven. Lainio - tystnaden. Och naturligtvis Lapplandsmästerskapet på Torneträsk som är bäst av alla pimpeltävlingar med kikpimpling efter röding.

Lisa är hemma hos mig igen. Både jag och Wilda har saknat henne, det har varit både tomt och tyst utan vår TummeLisa. Tyvärr verkar hon ha ganska ont i sina tassar fastän hon har gått på smärtstillande i två veckor  det kanske tar längre tid... Jag ska inte ha så bråttom. Inte jäkta, inte stressa, tänk mindfulness...  

Igår alltså Tuolpukka i snöstorm, fick en rejäl aborre. Idag Kirunahugget och förhoppningsvis napp idag oxå.