Idag har snön tinat i massor   och hundarna fick glädjefnatt...

Hmmm skulle inte Lisa whila med sina tassar? Jo, men hon skulle ändå fortsätta vara hund! Inte busat med syrran på hela veckan - klart man är lycklig.   

Igår fick jag tillbaka min Lisa. Pappa, brorsan och Lisa åkte från byn, jag och Wilda åkte från stan, till pimpeltävling i Tuolpukka mitt ute i ingenstans.

Jag hade aldrig varit där förut, det är alltid lika spännande att se nya platser. Och de 16 km skogsväg fram till Tuolpukka var fantasktisk. Vilken härlig gammelskog vi körde igenom. Eller som pappa sa, man väntade sig se en björn när som helst. Man borde köra dit på sommaren så ser man säkert björn, älg och örn   . Åsså en massa jä*la renjä*lar förstås.

Tack vare mitt idiotintresse  för pimpeltävlingar åker man till byar och platser som man aldrig förr varit på. Maunu, i slutet av Sveriges nordligaste landsväg. Parakka som ligger så fint vid Kalixälven. Lainio - tystnaden. Och naturligtvis Lapplandsmästerskapet på Torneträsk som är bäst av alla pimpeltävlingar med kikpimpling efter röding.

Lisa är hemma hos mig igen. Både jag och Wilda har saknat henne, det har varit både tomt och tyst utan vår TummeLisa. Tyvärr verkar hon ha ganska ont i sina tassar fastän hon har gått på smärtstillande i två veckor  det kanske tar längre tid... Jag ska inte ha så bråttom. Inte jäkta, inte stressa, tänk mindfulness...  

Igår alltså Tuolpukka i snöstorm, fick en rejäl aborre. Idag Kirunahugget och förhoppningsvis napp idag oxå.