Man kan inte göra så mycket åt att vintern är kall och snörik. He bar å gå ut ändå.

I lördags blev det en prommis efter skoterspår.

Kompistrion Lisa, Wilda och Stilla. Vet inte riktigt varför men Stillas röda jacka var alldeles blöt på ryggen efter fotosessionen. Lokalt, väldigt lokalt regn? Eller Wilda som önskade sig en frolic så intensivt att dreglet rann? Nä jag vet inte riktigt vad som hände där.

Idag blev det en skidtur med Wilda, Stilla, Stillas matte å jag. Lisa fick stanna hemma då hon hostat och kraxat halva natten. Kan hundar bli förkylda? Wilda verkar ha klarat sig. Det blev en härlig skidtur, kyligt och gnistrande vinterväder. Med vinden i ryggen och uppförsbacke så blev man t o m lite varm.

Veckan började med sorg. Mammas och pappas hund Sessan dog. Hon blev närmare 16 år gammal tror vi. Eftersom hon var en omplaceringshund så vet vi inte exakt när hon föddes. Vi övertog henne i oktober 1998 och då var hon ca 1,5 år. Sessans början var inte så bra men allt löste sig till det bästa för henne när hon kom till mamma och pappa i byn. Hon var aldrig kopplad. Hon kom och gick som hon ville. Som hundar levde förr i byarna? Sessan hälsade regelbundet på hos alla närmaste grannar. Ibland bjöd de på mat eller ben. Sessan var (nog) blind sista åren men hon hittade ändå eftersom hon var så bekant med allt och alla.  

Sessan är hos Zita, Kille och Virkko. Hon har inte ont mera och hon kan se igen. Lilla gumman.   

Nu ska jag och mina vovvar slappa resten av söndagen. Ny vecka imorron. Jag hoppas på mååååånga minusgrader så vi kan stanna inomhus och mysa och sy... Senast sydde jag gardiner och pannlappar åt mamma och pappa.   Fastnat för rosa? Längtar nog bara till våren. Är det bara jag som kallar pannlappar för pannlappar? Nån, jag säger inga namn, kallar dom för grytlappar. Jaja, jag säger pannlappar. Plättar steks i stekpanna och pannkakor gräddas i långpanna i ugn.    Hare bra!