Rör och du dör! Hoppsan vad har hänt här? Jo vi mötte kamikaze-nakenhunden igen. Och igen slet den sig. Och gav sig på Maja. Men då blev Lisa fly förb   och högg efter den ilskna självmordsbenägna tiken. Jag släppte alla mina koppel och hundar, greppade tröjan på nakenhunden och hissade upp hunden högt upp i luften med Lisa huggande efter sig. Bar iväg den ilsket sprattlande kamikazen, hivade iväg henne över en snökarm där kusinen, som (igen) rastade ett gäng hundar, väntade.

Jag tror att om det händer en gång till, och jag eller nån annan inte hinner eller kan rädda kamikaze, så dör den! Och den verkar ha dödslängtan. Hundens ägare kanske inte har råd med avlivning. En annan hund kanske kunde bita ihjäl den. Kanske komma i tidningen "- Liten hund ihjälbiten av stor hund. Förbjud stora hundar." Gissar dessutom att man avlar på den tiken. Enda kriteriet för dessa dvärghundar för att användas i avel verkar vara att dom andas... Att förstöra en ras.

Det är alltså andra gången den sliter sig och går till attack. Nästa gång kanske den attackerar fel hund som dödar utan att blinka. Jag vet en Malamute som den kunde presenteras för...

Utanför ICA och tränar passivitet. Träna passivitet är min och Majas nya melodi. Ju passivare desto bättre. Och som belöning kanske man får göra nåt kul?! Idag på JTG-träningen var Maja duktigt passiv och fick några inkallningar och sittövningar från allmänlydnadskursen.

Jag har tränat Maja som jag tränade Wilda, ignorera dåligt beteende, belöna gott. Det enda som funkar på Wilda. Men det funkar inte på Maja har jag förstått nu, hon blir bara frustrerad av att ignoreras, hon vill jobba MED mig. Jag börjar ändra mitt sätt och får en jättebra respons. Nu börjar Maja visa vem hon egentligen är: en arbetsglad hund med massor av önskan att vara till lags!   Dagens inlägg började med ilska men slutar med kärlek