Sommaren 2015 ägnade jag och Maja åt - viltspårträning och -prov.

Under 6 veckor tog Maja fyra raka ettor i spårskogen, tre i Sverige = Svensk Viltspårchampion och en i Norge = Norsk Viltspårchampion. Vilken tjej!
Rallarsporet 2015. Jag och Maja hamnade på prispallen som andra provbäst med första pris + hp.   

Det har varit härligt att följa hennes utveckling i spårskogen. Från att helst nosa efter sorkar till att målmedvetet följa klöv- och blodspår. Hon spårar i ett bra tempo som gör att matte utan problem hänger med uppför berg och över stenskrövel.

Ibland har jag kommit hem från spårträningen med ett stort leende på läpparna och alldeles varm i hjärtat - Maja är första av mina hundar som verkligen tycker om att spåra. Jag själv tycker det är bland det roligaste som finns och nu äntligen har jag en hund som tycker samma lika.   

När Maja tagit sin tredje etta i Sverige började jag direkt fundera på om vi kan anmäla oss till ett norskt prov. Tre veckor senare hade Narvik sitt ordinarie viltspårprov, Rallarsporet.

Viltspårprovet i Norge skiljer sig lite från det svenska så vi tränade och tränade. Bland de allra första korta norska spåren jag la åt Maja märkte jag att - hon kan det här! I Norge släpar man inte klöv i spåret utan bara droppar blod. Hunden ska markera spårstarten. Det finns en sårlega som hunden ska markera och jag som förare ska visa åt domaren att här är sårlegan. I slutet av spåret finns klöven. Spåret är 600 meter långt som i Sverige.

Jag anmälde oss till norska provet och vi kom med! 22 augusti var det dags för prov utanför Narvik. Medan Maja spårade såg jag sårlegor ÖVERALLT. Och tänkte att Maja missade den. Och den. Och den. När sårlegan väl kom markerade hon den distinkt och jag tittade på domaren och pekade. Hon visade tummen upp och jag sjöng inombords. Klöven fann hon utan problem och fick bära den tillbaka till bilen.

Det var ca 25 grader varmt, sol och knappt nån vind. Maja har mycket vilja som orkade spåra i värmen. Efteråt låg hon i varenda vattenpöl hon hittade.

Vid prisutdelningen visste jag inte alls hur vi låg till. Jag hade hört att även om man finner klöv och allt, kan man nolla pga förarfel eller något annat som jag inte har en aning om. De började räkna upp hundar som nollat under dagen. Först sa dom rasen. En av dom som nollat var en golden och jag tänkte att jaha vi försökte iallafall. Men det var en annan golden som inte hade lyckats idag. Sen dom som fått tredje pris. Och dom som fått andra pris. Ingen Maja än heller. Och sen förstapristagarna. Och sen pallplatserna. Vi blev tvåa av alla hundar den dagen. Otroligt! På vår första start i norskt viltspårprov.

Dåmigs Hot May Sv VCH och No VCH. Nog måste jag få skryta med tanke på vad Maja klarade av under 6 veckor i juli-augusti.   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  En helg i början på juni 2022 samlades fyra av valparna efter Stenlyans Moonshadow, ”Måna” och Dåmigs Kluriga Fantomen, ”Obi” och deras mattar och hussar i Kiruna för en träff. Från vänster Jacob och Rebecka med Bobby. Sar...

Det har gått åtta veckor sen Månas och Obis valpar i Arctic-kullen föddes. Alla valpar har nya familjer, några har flyttat och några flyttar inom kort.  Lite bilder på guldklimparna:    Först enda hanen, Bobby. En fin, rejäl kille med fötterna ...

Onsdag 24 mars kl 04.12 föddes den första i Arctic-kullen, en stor tjej. Därefter föddes fyra till i rask takt. Sista valpen dröjde nån timme innan den kom ut. Kl 9 var alla sex syskon födda, fem tjejer och en kille. Välkomna till världen underbara p...

  År 2014 skaffade jag mitt kennelnamn Yellowfellows och gick SKK's uppfödarutbildning. Redan då längtade jag efter den första kullen med "gula kompisar". I slutet på mars beräknas första kullen födas. Min underbara Måna, SE VCH Stenlyans Moonshado...

ter några riktigt kalla dagar med runt -30 grader blev det idag soligt och -3 grader. Då passade vi på att ta en lite längre prommis under lunchen, bara njuta av sol och natur. Hundarna fick springa och leka som dom ville medan jag vände ansiktet mot...