Igår tog vi en härlig prommis i vinterlandet. Allting var vitt och tyst och kallt. Sen såg jag:

  
Alldeles färska älgspår. Och när jag tänkte efter så var hundarna lite tveksamma att gå framåt. De lyssnade och vädrade i luften. Själv blev jag som en uggla - min skalle började rotera runt, spanandes efter älg.

En älg kan gömma sig bakom en liten buske på en annars öppen myr. Står dom still så syns dom inte. Ser du älgen på bilden? Nä inte jag heller men det kan mycket väl finnas en därute. Vår prommis blev mer och mer tveksam efter allt färskt älgspår så vi vände tillbaka till bilen. Kan älgar vara farliga på vintern? Det är iallafall svårt för mig med korta ben att springa ifrån en älg med långa skånkar.

Det är otroligt vackert med all nyfallen snö å söta hundar...

- Var är mina solglasögon? Jag blir snöblind i det här vädret.  

Wilda är pälslös och tanig nu. Hon och jag åkte skidor igår utan fridsstöraren Lisa. Vilken bra skidtur det blev! Hon drog inte en meter men sprang snällt på min vänstra sida.

Mysig bild från kyrkogården. Månen vakar över stället. Nästa vecka är det Allhelgona och jag ska tända ljus för dom som saknas mig