Idag blev det en härlig prommis tillsammans med Märta och Stilla. Mina hundar Kola och Sirap var glada att träffa sina kompisar igen. De var inte-så-seg-Kola och lättrinnande-Sirap.

Vi hittade ett nytt ställe att promma på - jättefin gammelskog.

Wilda ser ut över vattnet. Höstens färger är underbara.

- Om vi går över här så blir det en genväg tillbaka... Jo jo det finns en anledning till att ordspråket om genvägar och senvägar finns. Den här genvägen gick över max 50 meter myrmark - med vatten, gungande indianskallar, murkna björkstammar som gav vika och tät växtlighet.

Plättlätt för Lisa och Wilda. Stilla fick matteassistans halvvägs från en "återvändsgränd". Jag och Märta balanserade och hoppade och ramlade bland växtligheten. Några "men herregu!" och "nä jag kommer inte längre" innan vi tog oss över. Vi var helt slut. Som tur var var det nära till bilarna. Vilket äventyr, just precis den vägen ska vi nog inte gå fler gånger... Tack Märta och Stilla för en spännande promenad. Nu har vi gjort oss förtjänta av ostbågar och cider.