Från en liten pralin till en större pralin - idag fyller Maja-Piraja ett år.   

I torsdags fyllde Lisa sju år, hon tog det med fattning.  

Som födelsedagspresenter borde dom fått åka till Abisko igår för jaktträning med resten av SSRK-gänget. Men istället var vi i byn hos mamma och pappa. Hundarna hade jättetrist medan jag vårstädade och putsade fönster, mamma å pappa orkar inte riktigt det. Vi får åka till Abisko och barmarken en annan gång   .

Maja har precis slutat löpa. Idag var första dan på nästan tre veckor som hon fått gå lös utan koppel. Jag hade förväntat mig Maja med "blixt-före" under tassarna. Det började oroväckande i morse när hon lekte "Välta grannen" och lyckades nästan  . Hon har ju lyckats välta mig och har väl fått mersmak för det.

Senare på dan var hon nästan ett hekto lugnare än förut. Finns det nåt som heter lugnet efter stormen? Kanske hon inte är duracell-kanin imorrn när vi börjar jaktkurs med Pia, Mincados. Törs man hoppas att vi lär oss nåt på kuppen?

Annars tinar snön och jag saknar det inte ett smack. Imorrn blir det kanske ett bakslag men det är sånt man får ta.

Dom andra hundarna då? Lisa löper men det är som en ljum sommarbris i jämförelse med orkanen Maja. Wilda är lika snäll som hon alltid varit, gullegumman. På torsdag blir det halv friluftsdag med jobbet till bästa stället Stenbacken. Där ska vi pimpla och grilla korv, sola och surra med jobbarkompisarna. Beställning på   är skickad och godkänd för länge sen.