Att ha en hund visar på ett hundintresse. Att ha två av samma ras visar på intresse för rasen. Att ha tre av samma ras visar på ? tja jag vet inte men jag är sugen på en tredje golden.

Att ha två hundar har sina fördelar. Dom kan leka med varandra som bara hundar kan. Jag måste visa några bilder.

- Sa ru' att du e snyggare än jag?

- Gottja! 

- Vi "råkar" springa omkull matte...  

- Fegis. Vart ska du?  

Springa runt runt runt. Den som blir yr först förlorar. Eller vinner? Jag vet inte vad leken går ut på  

- Vart tog du vägen? Var ju här nyss?

- Jag är gamlare än du, årkar inte mera. - Men kåm igen rå, vi hade ju så skåj.

   Wilda blev varm å tog ett bad efter buset. Sen skakar man av sig.

Det är härligt att se hundarna busa, få "retriever-fnatt". Jag är så lycklig att ha två hundar som är varandras bästa kompisar, skulle aldrig missunna dom detta wilda och tokiga bus

Alla hundar (nåja kanske inte ALLA) borde få ha en bästis som talar samma språk    

I måndags gick jag och Wilda midnattsolstigen för första gången i år. Lisa fick stanna hemma å whila. Igår gick vi igen och nu fick Lisa följa   .

Stigen uppför Luossavaara, på baksidan av slalombacken, börjar med trappor.

- VA?! Menar du att vi ska gå upp här? Är ju brant ju!

Hundarna kutar upp å ner, på trappan och vid sidan av trappan. Matte pustar upp och stannar å (hmmm) tittar på utsikten ofta. Nä jag whilar inte alls   utsikten är milsvid.

Efter trappan vill hundarna svalka lite. Och minsann har inte all snö försvunnit än.

Många toppar finns det! Och järnmalm i varenda liten kulle.

Längs stigen finns informationstavlor som man kan läsa medan man pustar ut. Den här var extra rolig med alla mineraler. 

Att det finns så många olika sorter. Precis som med fågelarter, pippifågel, så kan jag bara en sort, sten.  Alltså, alla fåglar kallar jag pippifågel. Alla mineraler kallar jag sten. Plättlätt blir allt då.

Sommaren är på G. Uppe på kalfjället dröjer det innan allt slår ut.

Det är vackert redan innan grönskan    

Mina sötnosar. Lisa till vänster, Wilda till höger.

- Vaffö går ni därnere? Kom hit, det är bättre här uppe! Säger Lisa, herre på täppan.

Vi går å går, njuter av utsikten, stannar å fikar. Känns som om vi är miltals från civilisationen. Rundar en bergsknalle och...

Industri. LKABs gruvindustri närmare bestämt. Det är tack vare järnmalmen Kiruna finns och det är pga järnmalmen som Kiruna kommer att förändras när gruvan utvidgas, långt under marken.

Snart är dessa två gruvlavar borta. De ska sprängas och stan blir två profiler fattigare. Hur nya Kiruna ska se ut och var den ska ligga är osäkert. Som all förändring så känns det både spännande och oroväckande. Men utan gruva ingen stad.   

Det blir säkert bra hur det än blir. Nu är det äntligen sommar och midnattsolen lyser - mer kan man inte önska sig