Idag var jag och Lisa på vårat allra första WT, i Kalix. Eftersom L inte har några meriter från WT sen tidigare startade vi i nybörjarklass. Och vilken tur det var! herreminje... 

WorkingTest består av 5 stationer värda 20 poäng var, tot 100 p. Vid start har alla 100 p och sen minskar poängen vid misstag och fel mm.  

Första stationen var en enkelmarkering i lite snårig terräng. Inga problem för Lisa.   

Andra stationen var först lite fotgående och sen två enkelmarkeringar. Lisas fotgående var väl inte det bästa hon var ganska begeistrad i skytten. Markeringarna hade hon inga egentliga problem med men jag tyckte inte riktigt om hennes rivstart i andra markeringen.   

Tredje stationen skiljde agnarna från vetet. En blind eller dolt markering med endast ljud att gå efter. Lisa hörde inte dummyn. Hon gick ut på ett sök på måfå. Undrar om jag hade kunnat sikta in henne eller hade det varit mot reglerna? Det var ju en markering... Vi nollade, Lisa hittade inte dummyn i riset.

Sen blev det lååååååång väntan på fjärde stationen. Lisa stressade upp sig maximalt. Och började pipa. En bejbis som var publiksiffra och grät en skvätt överröstades av Lisa som hädanefter kallas Pip-Lisa, P-L.

När det äntligen blev dags för fjärde stationen slog lyckan överslag hos P-L: två enkelmarkeringar i vatten. Rivstarter på stranden, simma ut, ta dummyn, simma in, kliva upp på land, spotta ut dummy, skaka, plocka upp och till matte på bägge markeringarna. Sen fick jag släpa iväg P-L därifrån till femte och sista stationen. Hon hade annars helst stannat kvar där och "hjälpt" de andra hundarna med vattenmarkeringarna  

Sista stationen var pipandet så högt att jag nästan inte hörde vad domaren sa. Tur att domaren var lite skelögd  men det är en annan historia. Här fanns två dummysar gömda på ett litet område, ett riktat sök. Inom tre minuter skulle dummyna vara inne. Inga problem för P-L.

Pust - vi var färdiga! Eller jag var helt färdig. P-L hade knappt börjat. Medan vi väntade på att alla skulle bli klara så satt vi vid elden. P-L hade FOCUS mot stranden, tänk om nån hund behöver hennes hjälp med markeringarna??? Hon kunde bara släppa tanken på apporter om man viftade en kårv framför näsan på henne, då tänkte hon på mat istället. Tills nån slog ihop en apportkastare [klick] och så var hon beredd att apportera igen.

P-L visade inga   eller  , hon var ytterst samarbets- och arbetsvillig. Men det gick överstyr - hon pep, gnällde, grät och tjöt.

Poäng? Öh vi fick inte 75 för att få starta i öppenklass iallafall. Jag tror vi fick 68 eller nåt sånt, station 3 nollade vi ju.

Då var debuten i WT avklarad. Jag gillar verkligen den tävlingsformen, hoppas på fler tillfällen att starta. Tänk om Wilda skulle få testa?  

 

Annica i Kiruna

9 juni 2012 22:35

Bra att testa, annars vet man ju inte alls hur något är. Ni verkar ha haft kul i alla fall. Inget pjåkigt resultat för att vara första gången! Vänta bara ska du se, lite mer träning så kanske Lisa blir mer blasé! Kul att läsa om ert äventyr!

Hjördis

11 juni 2012 20:31

Lisas lyckobarometer slog i toppen flera gånger: skott & apporter & vatten & människor. Hon älskar allt och var väl så lycklig som bara hon kan. Men det var kul och du har rätt; flera starter så kanske hon blir lite mera - Jaha? Ska jag?

 

Margareta och hundarna

9 juni 2012 23:13

Jättebra resultat för en debut! och om du inte tror oss, så kolla resultatlistan från Unghundsderbyt...
...jag menar där finns säkert inte många debutanter.
Och vi fick en så bra träningsidé av er :)

http://www.margaretakauppi.com

Hjördis

11 juni 2012 20:28

Läste om er träningsidé och det är bra men glöm inte bort att hunden även ska uppmärksamma "hans" uppgift bland allt som händer.

 

Maria

10 juni 2012 05:44

Det är en bra taktik att göra bort allt elände med koppel på innan allvaret börjar ;-)

Hjördis

11 juni 2012 20:27

Allt elände? Då hade jag hållit på än :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  En helg i början på juni 2022 samlades fyra av valparna efter Stenlyans Moonshadow, ”Måna” och Dåmigs Kluriga Fantomen, ”Obi” och deras mattar och hussar i Kiruna för en träff. Från vänster Jacob och Rebecka med Bobby. Sar...

Det har gått åtta veckor sen Månas och Obis valpar i Arctic-kullen föddes. Alla valpar har nya familjer, några har flyttat och några flyttar inom kort.  Lite bilder på guldklimparna:    Först enda hanen, Bobby. En fin, rejäl kille med fötterna ...

Onsdag 24 mars kl 04.12 föddes den första i Arctic-kullen, en stor tjej. Därefter föddes fyra till i rask takt. Sista valpen dröjde nån timme innan den kom ut. Kl 9 var alla sex syskon födda, fem tjejer och en kille. Välkomna till världen underbara p...

  År 2014 skaffade jag mitt kennelnamn Yellowfellows och gick SKK's uppfödarutbildning. Redan då längtade jag efter den första kullen med "gula kompisar". I slutet på mars beräknas första kullen födas. Min underbara Måna, SE VCH Stenlyans Moonshado...

ter några riktigt kalla dagar med runt -30 grader blev det idag soligt och -3 grader. Då passade vi på att ta en lite längre prommis under lunchen, bara njuta av sol och natur. Hundarna fick springa och leka som dom ville medan jag vände ansiktet mot...