Mielljokk måste vara världens bästa plats om man gillar natur, hundar, jaktträning och träna tillsammans med likasinnade.   

Igår blev det en heldag med jaktträning á la Sussan och Märta. Dom hade planerat och resultatet blev perfekt, tom vädret var oklanderligt.

Lapporten i bakgrunden av vår basecamp

Vi började med fika vid basecamp, skönt att Sus är sig själv igen. (Förra gången började vi inte med fika.) Sedan blev det fotgående uppför ett berg, mot vägen och bilarna. Pust kan jag säga. När jag var nästan högst uppe insåg jag att bilnycklarna var nere på basecamp och jag hade tänkt lämna Wilda i bilen... Bara att gå ner och upp igen. Det är bra med uppvärmning tänkte jag.  

Mia och Ante med sina vovvar. En av de mörkare vovvarna är halvbror med Lisa, de har samma pappa, pappa Potter.

Efter lite tjårv började vi gå på linje med lite skott och störningar och det gick bra. Sedan fick hundarna i tur och ordning ett skott + markering. Tror vi var tio ekipage och jag och Lisa var sist. Bra träning för min knallapportör!   Markeringen hamnade i ett snår och hundarna fick verkligen använda sin snok för att hitta. Dom hade inte mycket hjälp av vinden heller eftersom det knappast blåste. Men alla lyckades, Lisa knallade inte en enda gång. Tvärtom la hon sig å whila medan de andra jobbade.

Efter det ställde vi upp på en bred "rågång" där vi gömde tre dummiesar/hund för linjetag bakåt. Vi ställde upp oss på linje och började gå framåt. Hundarna fick enkel- eller dubbelmarkeringar framåt och den som ville fick skicka sin hund bakåt på linjetaget.

Det blev lunchpaus och jag "klättrade" upp till vägen och bilarna för att hämta Wilda så hon fick vara med. Hundarna i bilarna hade svalt och skönt fastän solen sken. Det är ju trots allt september. Efter lunchen klättrade jag och Maggan upp till bilarna och rastade Wilda och Asko så dom fick springa lite.

Efter lunch blev det fältsök på två olika områden. Vi delade upp oss fem och fem med ryggen mot varandra. Jag föreslog att gula hundar i ena gruppen och svarta i andra men ingen lyssnade på mig.   

Mellan grupperna sköt Märta med apportkastare åt den som så önskade. Plus en landdirigering. Allt på en gång. Det var ganska rörigt och Lisa älskade Märta nu.   Märta pangade på och Lisa knallade en gång eller två. Faktiskt fick Lisa en markering med apportkastaren, tänkte hon skulle få det ur skallen om hon fick hämta en när hon skötte sig. Hon var ingen stjärna på nåt av fälten eftersom hon bara tittade på Märta. Vi avslutade tidigare än de andra för jag var nöjd med  Lisa trots allt. Vi klättrade upp till vägen och bilarna för att hämta Wilda.

Wilda spanar ner mot fältsöket.

När de andra klättrade upp från fältsöket satt jag vid basecamp med kameran i högsta hugg.

  
Här kommer Maggan och Leo.

  
Sedan Sus med Axel, Märta med apportkastare och Verro med Fyra.

  
Mia med Leo och Cosmo.

   
Stilla sitter på sin tron av dummiesar. - Matte säger att jag inte kan apportera men kolla vad jag har hämtat in.    

En kort fika innan dagens sista övning, närsök med tennisbollar. Till och med Wilda fick vara med på detta, hon hittade sina tennisbollar och var så glad så glad.

Vi packade ihop och började köra hemåt. Det var en solig, stilla kväll, träsket (Torneträsk) låg spegelblank och jag var tvungen att stanna till å fota.

  
Visst är bilden nästan magiskt... vilket lugn...

     
Solen går ner bakom ???

Det här var en dag att komma ihåg i januari när det är mörkt och kallt och blåsigt. Andra oktober blir det jaktträning igen á la Sussan och Märta. Vi ser fram emot det   

Vet inte hur många gånger jag klättrade uppför berget till vägen och bilarna men jag var fullständigt slut när jag kom hem. På natten drömde jag att jag var för trött för att sova...