Det blev två roliga och jobbiga spårdagar denna helg  tillsammans med Märta och hennes Stilla.

Lördagen började med att vi hängde cyklarna på bilarna och åkte till provplatsen. Pga vägbom så kommer man inte till öppenklasspåren förrän om nån vecka och det blir tradigt att gå å gå å gå. Cykla går snabbare.

Vi cyklade ut till ett nytt spår som skulle "göras". När jag gör ett öppenklasspår så börjar jag med att snitsla och stega upp 600 meter med vinklar, rita en enkel karta. Tack för hjälpen med det snälla Märta. Att snitsla och stega samtidigt är enkelt när man är kvinna men det är alltid roligare att vara två som går i björnmarkerna.

Sedan gick Märta för att reka "sina" spår  och jag gick ett varv till i "nya" spåret. Den här gången märkte jag upp spåret med "annat än slitslar". Nästa gång jag går spåret åker nämligen snitslarna ner och jag ska hitta ändå tack vare mina naturliga märken och kännetecken. Därefter är öppenklasspåret klart att blodas inför ett prov. Prov har vi om nån vecka och då har jag förberett.

Efter varven på "nya" spåret sökte jag upp mina två "gamla" spår och rekade dom och snyggade till mina märken. Att det kunde vara så mycket jobb med det, jag trodde det bara var att gå spåret och nicka igenkännande till mina märken. Moder natur hade käkat på märkena, lagt löv och mossa på dom. Ett av spåren blodade jag till nästa dag till Stilla som skulle få spårträning. Spåret är riktigt roligt och kräver sin hund.

Klockan hann bli sju på kvällen innan vi hakade på cyklarna på bilarna och skulle hemåt. Jag hörde nåt! Lät som en bil och tystnade sen. Frågade Märta om hon hörde det där. - Hörde vad då? frågade hon. - Det lät som det brummade, stammade jag fram. Det måste varit en björn alldeles nära bilarna. Jag fick björnfrossa. Vi hoppade i bilarna och åkte hem  

Idag söndag åkte vi ut igen. Lisa, Wilda och Stilla skulle få spårträning. Lördagen hade bjudit på duggregn, spöregn och uppehåll ibland. Söndagen bjöd på soooool   

Först skulle Wilda spåra. Hon spårade bra och jag var nöjd med min "valp", som förresten blir tre år nästa vecka. Jag glömde ta med startpistol för att träna skottet men Märta visste råd: vid skottplatsen sa hon PANG!   Wilda blev inte märkbart berörd av skottet och vi fortsatte till spårslutet och klöven.

Sedan skulle Lisa få spåra. Hon har i år börjat spåra med nosen i backen. Va? På gamla dar fattar hon det?! Hennes spårarbete var jag riktigt nöjd med. Märtas insats vid skottplatsen, ett ljudligt PANG, resulterade i att Lisa började spana efter en fallande dummy   .

Sist gick Stilla, ett svårare spår, i jobbig terräng, med en spårläggare (jag) som dan innan missat första vinkeln och irrat bort mig totalt. Stilla spårade och spårade i mina irrvägar men till sist fick hon hjälp att hitta fortsättningen. Annars passerade hon vattendrag, indianskallar och blötmyrar som hon inte gjort annat. Det var så roligt att följa denna lilla tax i spårskogen. Inte konstigt att hon kvalificerat sig till spår-SM! Hon kommer att nosa hem det.

Efter hundarnas spårande - lunch, fika, paus i solen. Åsa kom förbi med Kvanne, en spårhund-wanna-be. Jag åkte hem för jag var slut efter en intensiv spårhelg. Tack Märta, det här måste vi göra om. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  En helg i början på juni 2022 samlades fyra av valparna efter Stenlyans Moonshadow, ”Måna” och Dåmigs Kluriga Fantomen, ”Obi” och deras mattar och hussar i Kiruna för en träff. Från vänster Jacob och Rebecka med Bobby. Sar...

Det har gått åtta veckor sen Månas och Obis valpar i Arctic-kullen föddes. Alla valpar har nya familjer, några har flyttat och några flyttar inom kort.  Lite bilder på guldklimparna:    Först enda hanen, Bobby. En fin, rejäl kille med fötterna ...

Onsdag 24 mars kl 04.12 föddes den första i Arctic-kullen, en stor tjej. Därefter föddes fyra till i rask takt. Sista valpen dröjde nån timme innan den kom ut. Kl 9 var alla sex syskon födda, fem tjejer och en kille. Välkomna till världen underbara p...

  År 2014 skaffade jag mitt kennelnamn Yellowfellows och gick SKK's uppfödarutbildning. Redan då längtade jag efter den första kullen med "gula kompisar". I slutet på mars beräknas första kullen födas. Min underbara Måna, SE VCH Stenlyans Moonshado...

ter några riktigt kalla dagar med runt -30 grader blev det idag soligt och -3 grader. Då passade vi på att ta en lite längre prommis under lunchen, bara njuta av sol och natur. Hundarna fick springa och leka som dom ville medan jag vände ansiktet mot...