Man har/får dom hundar man förtjänar... I morse vaknade minstingen kl 05.00 På vardagarna kliver vi upp kl 5 och M har inte förstått skillnaden mellan vardag och helgdag. Och varför förtjänar jag det? Jo, jag kliver upp. I och med det uppmuntrar jag väckningen och får skylla mig själv.   

Allt som vi hunnit med hittills idag: morronrastning, frukost, lydnadsträning x 3, snöskottning och second breakfast. Efter all aktivitet tar vi en femma nu - vi klev ju upp så tidigt.

Medan jag skottade snö (igen) så funderade jag på säkra tecken på att det ska börja snöa: ett är att jag skottat klart. Ett annat är att snösvängen avslutat sin runda. Ett tredje bombsäkert tecken på att snöoväder är på väg är att det förra ovädret slutat...  Fler tecken brukar vara att solen går upp. Eller ner. Eller är nere hela dygnet. Undrar om jag är less på vinter och snö redan? Jo! Jag funderade på vad jag kan träna med vovvarna efter lydnadsträningen. Allt krävde barmark. Det blir en låååååång vinter i år.

"Solen är under horisonten mellan Anna och Hanna" fick jag lära mig. Anna 9 dec (då ska lutfisken i blöt) Hanna 5 januari. Än är solen uppe och jag njuter av allt dagsljus. Idag är det mulet och det börjar väl snöa vilken sekund som helst, många kriterier är uppfyllda för det.

I torsdags blev det två rundor runt sjön på skidor. Första rundan med Maja. Vi blev omsprungna av en häst med ryttare + hund två gånger. Vi passerade en farbror till fots på spåret med hund. Vi blev omkörda av ett draghundsekipage. Genvägen hem i i beckmörket krockade jag med en plogvall och ramlade och famlade i snön två gånger innan jag tog av skidorna och gick resten av vägen. Mycket händelserikt minst sagt. Maja tog det med fattning.  

Nästa runda fick L och W följa med. Vi såg en skoter.

Och vad ska vi hitta på mera idag? Det jobbigaste för mig vore att göra ingenting, tror inte jag klarar det. Men det vore nyttig träning för mig...  

Vintern har kommit. Det är -10 grader kallt, snö och mörkt. Tidigare idag var det kanonväder ute med strålande sooool  från en knasblå himmel. Alla snötyngda träd ger julstämning så det räcker och blir över.

Snö-foton blir mörkare än "på rikt". På lunchen idag tog vi en rejäl prommis i skogen, plumsi-plums på mjuka skoterspår.

I söndags åkte jag skidor första gången denna vinter. Spåren var helt otroligt bra! Dom bästa novemberspåren nånsin. Blev tre varv runt lompissjön. Första varvet med Maja, andra med Wilda och tredje med Lisa.

Både Maja och Wilda gillade att skutta eller trava bredvid mig när jag åkte. Hmmm det var säsongens första skidtur så jag spurtade väl inte direkt   men jag hade iallafall tränsingsvärk dan därpå.

Lisa skötte sig i första nedförsbacken. Jag jublade inom mig men så kom nästa nedförsbacke och vips var Lisa sig lik: hoppade, studsade, skällde och bet efter skidspetsarna    . Tackade min kloka hjärna att jag inte hade med Maja som kunde lära sig dumheter...  

Fler vintertecken: lilla kostigen från balkongen till gångvägen är skottad. Förra vintern lyckade jag hålla den uppskottad ända till januari innan jag gav upp. Får se hur länge jag orkar denna vinter. Förra vinterna kändes det hopplöst när jag skottade så jag storknade på kvällen för att nästa morgon vakna och stigen var helt borta igen... Jag önskar mig en snöslunga i julklapp  eller en traktår.

Idag var jag och Maja på Björkis. Majas koppel börjar bli slitet, det var ingen vidare kvalite på den så jag köpte nytt på Björkis. Dom andra hundarna fick stanna i bilen medan vi gick in. Eller snarare - jag fick bära in feg-Maja. Hon stretade som en galning och vägrade gå in. Hon har schvammlat förut när vi ska på hundaffärn men efter Djurmagazinet i Luleå trodde jag hon tuffat till sig. (Jag tog med alla tre in på Djurmagazinet i Luleå och det gick jättebra!) Det är nåt med Björkis som hon är skraj för. Doft? Ljud? Hundarna får alltid godis av tjejerna som jobbar där. Lisa vägrar lämna affären om hon inte får godis  . Men nåt är det. Jag får gå ofta dit med Maja.

På 70 - 80-talet gick en tv-serie "Hemliga armen" och sen kom en parodi på den "Allo allo emliga armen". Iallafall - jag tyckte originalserien var jättespännande och jag har alltid undrat om den fortfarande håller. Eller om parodi-serien har förstört den. Förra veckan hade jag undrat klart och beställde säsong 1 av riktiga "Hemliga...".

Första två avsnitten skrattade jag lite och jämförde med "Allo..." men sen tog riktiga serien över och blev bra och spännande. Om du oxå undrar över den tv-serien så kan jag bara säga att den håller än. BBC-produktioner brukar hålla. En annan BBC-prod är "I vår herres hage" om veterinären James Herriot. Även den är jättebra!

Och apropå film...

Mina små busmonster Maja och Lisa. Maj-Lis? Det är inte alls synd om nån av dom. Båda gillar att busa. Va bra att dom busar i sängen när alla lakan mm är på tvätten. Det är ju mycket lättare att tvätta madrass och täcke än lakan och påslakan - NOT!  

Det har blivit vinter. Det snöar och snöar och snöar... Och kallt är det oxå, -13 i morse.

Vem tusan hittade på att vi inte ska sommartid året om? Det låter mycket bättre att det är sommartid än "normaltid" eller "vintertid". Nä vi kan ha sommartid året om oavsett grader ute.

I morse vaknade jag alltså kl 4, drog mig till 4.30 innan jag klev upp. Jag får ju lite hjälp att vakna av en pigg valp som definitivt tycker att vi ska ha sommartid året om.   Nog för att jag är morronpigg men kl 4...

Senaste på hundfronten: Wilda har börjat löpa. Nu är hon i höglöp och stackars nalle får inte vara ifred. Nalle har en tomteluva så jag kallar den för Bad Santa. Och när den har varit en Bad Santa så sätter Wilda (på) den på plats. För att uttrycka det diplomatiskt.   Och Maja lär sig...

Lisa har lite jobbigt med kyla och nysnö. Det är två eller fyra tossar på när vi går ut. Med fyra tossar på är hon helvild i snön. Med Maja efter sig... som lär sig... Jag kommer absolut inte att åka skidor med Maja och Lisa samtidigt - som sagt Maja lär sig...

Maja har debuterat i ringen. Vi var i Boden på SSRK:s utställning. Hon fick bra kritik. "Utm huvud och uttryck, Utm vinklar bak, Utm rörelser, Utm päls o tempo" och lite annat. Hon hade inte en chans mot spanjoren/spanjorskan som hon tävlade mot dock. Vet inte om det var en tik eller hane då vi gick in samtidigt men i katalogen stod det att det var en hane. Behöver jag säga att jag inte alls var beredd att gå in, trodde tikar och hanar gick var för sig. Det var bara en tik och en hane i valpklass II, kanske dom slog två flugor på smällen?  Ja ja nyttig erfarenhet iallafall. 

Vilken härlig inställning Maja hade! Hon gick in i lokalen, totalt orädd, skällde till då och då som för att säga: - Här är jag! I ringen var hon nyfiken och framåt. Hon var rolig att visa upp och jag skulle nästan vilja ställa ut henne fler gånger...

Vi åkte ner till kusten dan innan utställningen, bokat stuga i Luleå. Kul med miljöträning för hundarna och kul för matte att shoppa lite. Köpte nya mattor till vardagsrummet. Inget märkvärdigt utan från Rusta. Väl hemma tog det kanske 10 minuter innan nån hade rännskitat på rumsmattan. Så där är det att vara hundägare. Mattan är fortfarande ny men inte ren.   

Till middag blev det skräpmat från Max. Till och med hundarna fick varsin minihampis som dom svalde utan att tugga. Rännskitan berodde nog på nåt äckel som dom fann på rastplatsen i Töre, inte hamburgaren.

Nu när det är mörkt och kallt och snöigt ute så brukar jag klickerträna småsaker med hundarna inomhus. Två av hundarna tränar alltid att ligga i soffan och titta på medan tredje tränas. Maja har varit ett yrväder så fort hon ser en dummy så den träningen har legat nere  .

Igår testade jag att hon skulle sitta, stanna kvar några gånger och det gick bra. Jag la ut en dummy och hon satt kvar. Jag skickade ut henne mot dummyn och då hämtade hon den och bytte mot godis. Tidigare har hon spottat dummyn om jag haft godis i handen och hon har inte suttit kvar om en dummy ligger på golvet. Men igår så var hon behärskad. Vilken skillnad.   Nu kanske vi kan börja träna mera...

Tror att det var bra att jag inte höll på med apportering när hon har yrslat som värst och dansat på bakbenen av iver. Jag vill inte att det beteendet ska förknippas med apportering. Annars får hon gärna vara yrväder som den valp hon är. Både Lisa och Wilda är hur lugna som helst och det är en tidsfråga innan Maja blir detsamma. Maja får gärna vara tvåbent hund så länge hon önskar. Eller som hennes uppfödare säger: det märks att valparna i kullen har namn som börjar med "Hot".  

Hon är härlig att fota den där fina Maja. Några bilder från dagens prommis på Luossavaara.

Finns en del snö. Långt därborta på kebnekaisemassivet finns massor med snö.

Maja är en linslus. Lisa kikar fram lite försynt...

Lisa var först upp på stenen. Maja hade gärna suttit högst upp.

Lite snö på nosen, sötnosen.

Vem är det som smyger i gräset? Perfekt kamoflerad. Börjar på Ma, slutar på ja.

På lördan var det tänkt att jag skulle åka västerut å träna men det var uselt väder. Vi stannade hemma å kolla tv! Händer väl max en gång per år att jag kollar tv en hel lördag.

Till söndan var vädret bättre. Packade hundar å termos i bilen och åkte till Björkliden. Under bilturen lyssnade jag på en ljudbok, Fallvatten av Mikael Niemi. Ruggigt spännande - ett under att jag kom ihåg att svänga av till Björkliden, hade lika gärna kunnat fortsätta till Harstad utan att ens märka det.   

Susan och hennes labbe Axel skulle också träna men vi började med fika.  

Ena halvan av Lapporten skymtade. Det blir nog vinter och snö i år igen...

Efter fikat och allt busande fick Maja whila i bilen. Det tyckte hon var skönt, hon snurrade ihop som en kanelbulle direkt. Vi andra gick ut på den stängda golfbanan. Här ska gömmas dummiesar. Men ingen fick hämta nåt än. Vi tog en prommis medan dummiesarna och hundarna fick "svalna".

Dagens starttrio: Axel, Lisa och Wilda. Vi kastade lite markeringar. Alla hundar skötte sig exemplariskt. Wilda fick testa dubbelmarkeringar första gången. Hon kom ihåg båda och efter lite snurrande kom bägge in. Jag är helt kravlös med Wilda - allt hon lyckas med blir jag jätteglad för. Lisa däremot har krav på sig, hon ska helst spika sina markeringar och även dubbel-diton. Och jag tror hon var ganska duktig idag. Axel hade inga problem idag - han ville nog impa på brudarna...  

Lisa på ingång

Wilda på ingång

Och Axel likaså

Efter markeringsarbetet gick vi till golfbanan och tränade linjer. Långa linjer, linjer med stopp. Hundarna skötte sig. Iallafall Axel. Wilda jobbar helt kravlöst och jag tar på mig silkesvantar när jag skickar henne. Vågar knappt andas för att hon inte ska bli störd eller misslyckas.

Lisa. Ja hon är över 6 år. Hon vet oftast bäst själv. Hon är olydig. Och jag tillåter det för det mesta. Men så ska man inte göra påminde Sus mig. Jag måste bli mera diciplinerad med henne. Hon är ju trots allt mitt övningsobjekt så jag kan träna Maja ännu bättre . 

Vi avslutade träningen med hopp-å-lek. Och som dom lekte. T o m Lisa sprang runt å jagade och blev jagad. Stackars Axel visste inte hur han skulle undkomma Maja-piraja.

- Jag ska bara smaka lite... Maja tuggar på stackars Axel. 

Sus med hundgänget. Tanken var att hon skulle fotas med sin hund men... tre goldenbrudar ville åxå vara med.

Bus-Maja räcker ut tungan till mig?! Söta Maja  

- Tänk om man skulle sticka efter en hare eller två...

I onsdags var det en sån där härlig höstdag med soooool och värme. Kanske sista varma dagen i år?! Efter jobbet packade jag hundar å kamera och åkte till trollskogen bakom IRF...

Hundarnas "jobb" är att följa med matte på hennes prommisar. - Jobbet väntar flickorna!

Lite bus. Wilda flyger omkring när hon leker med Maja...

Den första av Aptas tre toppar. Högsta toppen är förstås den tredje längst bort.

Jag får björnfrossa av allt och inget. Är det inte en björn därborta?   

Nä, bara en stubbe...

- Matte nu var du fånig igen, flinar Lisa. 

Kiruna från en annan vinkel. Har jag sagt att jag gillar tallskog?! Mmmmmm

En öhhh blomma?! Iallafall en färgklick idag   

Kapplöpning

Lisa whilar på en stubbe. Maja vill åxå whila men hon ryms inte. Maja börjar lära sig vad det kan betyda att sitta uppflugen på en sten eller höjd... [godis]

Maja funderar: - Ska jag eller ska jag inte springa efter syrrorna?

- Kåm då matte. Jag har inte hela dan på mig.

Solen börjar gå ner. Soldis bland trädstammarna...

Bilen! Snart där. En skön prommis en härlig höstdag.

Hur det nu kom sig, men jag har anmält Maja på utställning i Boden i slutet av månaden. Hon går i valpklass så det är inofficiellt. Det blir kul med en tur till kusten, storheden-shopping och övernattning. Jag som slutat med utställning? Vet inte riktigt hur det gick till men Majas uppfödare är bra på övertalning. Och jag var inte så svår att övertala, hade väl en svacka

Sjunger på Jerry Williams låt Working Test Hero - visst hette låten så?! Eller nåt liknande iallafall 

Igår hade SSRK Kiruna ett WT för valpar, nybörjare och öppen/elitklass. Jag startade med en hund per klass.

Inkallning. Sus håller fast Maja medan matte går iväg. Maja stretar och vill iväg till matte - not so much     

Ett litet motiverat sök. Maja har precis hittat en skatt i gräset och är ivrig att visa matte.

Matte blir förstås jätteglad åt skatten. Här en blå, den första var grön. Maja hade motivation att gå ut igen till samma ställe där hon först hittade en skatt. Och minsann där låg en till.   

Maja snubblade över ett spår som hon följde. Och det låg en kråka under en buske. Bingo!

Ännu bättre grepp. - Måste hålla fast ju så den inte smiter. Matte fick (efter några om och men) kråkan bjuden upp i fejan och blev löjligt glad för det. Retrieverfolk är märkliga...   Tack Maggan för att du fotade Maja.

Här en annan valp, Sampo, som muddrar Anneli i sitt skattsökande. Han känner ju vittringen av minisar här nånstans och visar det tydligt...   Bra jobbat.

Wilda nybörjarklass, starten. Skott och dummy faller i gräset vid skogskanten.

Wilda rusar fram. -Vasch ä den? undrar hon. Fråga inte mig tänker matte.

- Ja ser den! Fågelhund som kan flyga.

Tack ska du ha min vän! Wilda har jättebra avlämningar och ett mjukt bra grepp. Tack Anita för att du fotade mig och Wilda.

- Va larvig du e som kryper där, kanske Dimma tänker.

Högt ärade WT-domare iakttar och noterar under närsöket.

Lisa startade i öppen-elitklass. Blev inga bildbevis därifrån. Lisa spikade två stationer med dubbelmarkeringar. Tänkte att hon vet bäst själv när det blev dirigeringar men började lyssna på matte när det visade sig att matte visste mer än hon. Som den envisa hund hon är krävdes det en hel del höjljudd handling först... Domarna noterade i protokollet namnändring till Lisa Hörru Mämmi.

Bra stadga vid skott (tack egna apportkastaren som jobbat hårt i sommar).

Inga svackor eller nåt pga operationen för två veckor sen. Hon njöt av varje sekund. Ändå undrar matte om det var klokt att starta så nära efter op....  

Flickorna whilar i bilen. Det blev en lång dag i skogen, vi var ute 8 - 9 timmar. Men det var det värt.

Wilda fick 92 poäng och vann nybörjarklass med 7 startande.

Lisa fick 77 poäng och vann öppen-elitklass med 3 startande.

Matte tappade hakan och har inte hämtat sig än trots 10 timmars sömn förra natten...   

Mina workingtestheroes...

Idag när jag kom hem på lunch hittade jag ingen morgontidning. Vanliga människor kanske kastar sig på telefonen och ringer tidningstjänst och klagar. Jag? Kollade igenom hundens koja, under soffan och bokhyllan. Lyfte på allt som inte satt fast. Sen kom tanken att jag kanske inte fått nån tidning den morgonen.

Det kräver sin förklaring. Ibland kommer min NSD efter att jag gått till jobbet. Tidningen dimper ner på hallmattan. Lisa brukar fånga den och sälja för en go'bit. Nån gång har jag hittat tidningen inne i hennes bur/bädd/koja - hon vill väl läsa ifred (alltså vara den som bär den till matte och får betalt).   

Två av tre hundar är för tillfället lite ur gängorna. En får inte slicka på sitt långa ärr på buken, den andra får inte slicka eksemet på svansen. Alltså är jag extra vaksam om jag hör slickande ljud. När sånt hörs ryter jag - Vad gör du Lisa? eller - Vad håller du på med Wilda?

Ibland vet jag inte vems namn jag ska låta sträng med, då blir det bara - Lägg av!  Och om inte det hjälper så tar jag några snabba steg mot ljudet. Ibland kan man inte förflytta sig, då får man gräla åt det håll ljudet kommer ifrån. Gissa om Maja kan bli paff när hon inte får slicka sig om tassarna ibland...

Jag sover lätt om nätterna. Ibland vaknar jag med ett ryck - Lägg av! och inser att alla sover oskyldigt. Då kan jag tänka att det har varit mycket på sista tiden.  Det har varit mycket på sista tiden med valp, en sjuk vuxen och en frisk vuxen (för det mesta). Det blir promenader i tre olika nivåer. Träningen har legat i dvala men imorrn blir det skoj-träning för alla om dom pallar.

SSRK Kiruna ordnar ett wt under mera lättsamma former. En klass för valpar, en för nybörjarhundar och en för resten. Och som av en händelse har jag en hund i varje klass. T o m Lisa ska få försöka (om hon orkar). Om hon inte orkar så bryter vi. Iallafall blir det en dag ute i skogen med fika, vänner och hundar. Det ska bli så roligt. Och vi vill ha   och   och ...