Äntligen en o-regnig dag. Då fick kameran följa med upp på Luossa.

Lisa å Maja busar. Lisa har gått kopplad jätte-jätte-länge så nu hade hon massa energi när hon fick vara lös.

- Försöker du smita? Jag håller fast....

- Ja vann ha ha ha du är en gammal kärring.

Egentligen är dom pompisar, goa vänner...   

- En tjej måste få ta re lugnt ibland, lägga in en snus och bara vara...

- Vad tror du om stadsflytten? - Det blir nog bra bara dom sätter igång istället för att tjafsa.

Min fina trio, Wilda, Lisa och Maja.

- Vare nån som sa mitt namn?! Här kommer jag.

... hejhå hejhå till gruvan vi gå...  

Slut på det roliga. Nu hem å äta. Roligt de me iallafall om man fråga Wilda. Och Maja. Kolla in den fiiiina Jeppe-grinden!  Den bästa investering jag gjort. Och så snyggt monterad av min bästa brorsa T.

Maja snart 5 månader. Sötisen  

Dåmigs Hot May - en golden med färg. Och med FART     

Här vare sjuklingar i form av hundar. Lisa nyopererad och Wilda's våteksem på svansen har gjort come-back. Jag har för få trattar till djuren. När ena hunden har tratt passar den andra på att göra något förbjudet.   

- Blåser det alltid är du är ute med hundarna? - Nä, om somrarna när det finns mygg och blåst skulle vara skönt, då blåser det inte. Det är väl för att myggen ska ha en chans.

- Sitt stilla nu så jag får fota er. Ni får godis efteråt. Två foton efter varandra med alla tre på samma. Vilken lycka, måste nog köpa en triss. Tänk om man skulle vinna sisådär 100 papp i månaden i 25 år eller så... Uj vilka problem man skulle ha då. Vilken färg på bilen ska jag ha den här månaden? I vilket hus ska jag bo den här veckan? Vilken stuga ska jag åka till nästa helg? Vilken husvagn ska jag ta? Skönt att slippa såna beslut  .

 Syns svanparet? Fotade med mobilen en kväll när jag å Wilda prommade runt sjön. Numera är prommisarna rena jobbet. Jag känner mig som Promenadtjänst AB ibland. Först Wilda. Sen Maja. Sen Lisa. Sen alla tre för att knyta ihop flocken igen. Fast oftast går vi alla på samma lagom långa prommis. Lagom för valp M och sjukskriven L.

Jag har börjat plocka bort stygnen på Lisas mage/buk. Tar två st och sen paus. Lite nojig är jag, tänk om det går upp?! Vågar inte plocka alla på en gång. Lisa tar det med ro. Hon ligger blickstilla medan jag håller på med sax och pincett. Provsvaret på tumören sa att det inte var något farligt, inget som sprider sig. Jag får hem pappret om nån dag, kommer inte ihåg allt vet läste upp. Skönt att det inte var något aggressivt.

Åkte till byn och gjorde två öppenklasspår till ett ev rörligt viltspårprov. Tyvärr blir det inget prov i höst men spåren är grundade till nästa år. Då!

Vädret är alldeles fantastiskt, sol och höstfärger. Och vi sitter inne och glor. Ibland måste man få känna sig lat och bara ladda batterier. Nästa helg blir det workingtest för hela slanten. Får se vem eller vilka i flocken kan delta. Alla är dock anmälda.   

Det har varit kanonväder i Kiruna idag! Jag bara måste ut på en rejäl prommis... med hundarna... med hund åtminstone. Först tog jag en kortare runda med sjukskriven L och ynglingen M. Sen en topptur med W.

- Kommer du snart eller har du ångrat dig? kanske Wilda undrar. Wilda är världens bästa barnvakt och hon gör ett fantastiskt jobb med Maja. Maja är i nån slags trotsålder. Wilda får nästan aldrig vara ifred och hon säger inte ifrån . Söta Wilda har förtjänat egentid med matte!

Nära toppen. Sisten upp är en rutten fisk. Wilda vann förstås och jag är väl en rutten fisk då. En rutten fisk med macka - då blev man hjälte igen när W fick sista tuggan.   

Det blåste rejält på toppen. Kall vintervind. Den här vinden hade jag velat ha i augusti när vi jakttränade i knotthelv*tet i Kalixfors men man kan inte få allt.

Kiruna från Aptas-hållet. Det stora "fyrkantiga" nere till vänster är kanske Raketskolan som håller på att byggas?!

Gruvan, Värmeverket, Lompis där jag bor, flygfältet. Allt komprimerat i en bild.

Minsann tror jag det blir vinter i år igen. Det har redan börjat... Fjällen skymar bakom gruvberget.

Vi fryser, vi går tillbaka till bilen. Tjolahopp! En fin tvåtimmarstur i härligt höstväder. Enda som saknades var promenadkompisarna M och S åsså mina andra hundar förstås.    

På tillbakavägen hade vi sällskap av två andra toppturare och deras hundar, en husky och en irländsk setter. Blyga Wilda vet inte riktigt hur hon ska bete sig. När huskyn inviterade till lek vågade inte Wilda. Bra träning för Wilda att inte alltid gömma sig bakom storasyrran Lisa.

Nyopererade Lisa ligger å sover. Hon har ett bukbandage istället för tratt. Men hon kommer åt att slicka såret ändå, tror hon är en orm. När jag kommer på henne med att tjuva så åker tratten på en halvtimme eller så. Som straff. Inte slicka såret! Hon har opererat bort en juvertumör. Jag håller tummarna att den är godartad... Tur att hon är försäkrad, hittills har det kostat över 7 000 kr. Men jag tänker att det är bara pengar. Min lilla Lisa är värd alla pengar i världen  .

Idag har vi slöat. Eller - idag har hundarna slöat. Jag är dålig på att göra ingenting så innan klockan blivit 11 så var fönstrena putsade, blommorna duschade osv. Hur hann jag allt det under förmiddagen? Inga problem om man blir väckt kl 4 av en glad valp som fick gå ut en sväng och sen kunde jag inte somna om. Nackdelen med att vara kvällstrött är att man är morronpigg - på lördagar och söndagar!   Skulle vilja kunna sova länge om helgerna men...

Lisa och Wilda somnat från...

MAJA! Vem har dreglat på din skalle? Wilda?! Ja ja du får skylla dig själv att du sitter nedanför henne när matte plockar fram fika åt sig själv. Visst har Maja gräddnos börjat få lite ljusare nos? Har hon skavt av färgen när hon gräver därute?!

Det är roligt med en golden med färg. En del vi möter tror att hon är en blandis. När jag säger att hon ÄR en golden lyser alla upp "- Det är så här dom ska se ut. Dom ska ha färg." Jag blir glad att andra tycker min fina Maja.   

Man ska möta sina rädslor sägs det. Idag tog jag å vovvarna en prommis i våra björnmarker, där jag såg en björnunge i våras. Jag har inte vågat mig dit på 3-4 månader men idag!  

För att fota Maja ska man vara snabb, mycket snabb. Lisa som alltid uppflugen på en sten och hoppas på gobit.

Prommisen i björnmarkerna gick bra. Bortsett från att jag var som en uggla hela tiden - spanade 360 grader. Nynnade. Pratade med hundarna och mig själv när dom inte orkade lyssna. Rasslade med koppel. Helt normalt beteende för björnrädda personer.   

Såg vi nån björn då? Vid ett backkrön kom Wilda farande mot mig som skjuten ur en kanon. Hjärtat stannade på mig, jag trodde hon hade en björn i hasorna. Men det hade hon inte, hon var bara väldigt glad att springa. Fort. Jättefort. Så fort att hon flyger fram över krön. Brrrr gör inte så där Wilda, skrämma matte.  

Fick några sms och hoppade högt av plingen i mobilen  svarade något korthugget - jag spanade ju efter björn. Men jag klarade det. Vi gick inte exakt där jag såg björnungen men i området. Tror jag väntar 10 eller 20 år innan jag törs gå exakt där igen.   

Imorrn blir en jobbig dag för en sjåpig matte. Min Lisa ska operera bort en juvertumör. Den är bara ärt-stor men jag vill att den ska tas bort. Min gammelhund Zita hade en juvertumör som jag inte tog bort. Hon blev nästan 13 år men utan tumören hade hon kanske blivit ännu äldre och framförallt hade hon inte haft ont sista åren...  Så den här ska bort. Och allt ska gå bra.

Majas syskon ska samlas till valpträff nästa vecka och vi hade tänkt åka dit men så blir det inte. Jättetrist eftersom det är första valpträffen för nån av mina hundar. Tänk om Lisa tillfrisknar blixtsnabbt och klarar 120 mil x 2 i bil?! Jag såg fram emot det, ordnat med elkylbox till bilen, en kompis har lånat ut en bunt ljudböcker som jag skulle lyssnat på under bilturen. Surfat runt efter ställen att övernatta på längs vägen... Lisa - återhämta dig jättefort så kan vi åka...   

Tanken var att jag och Lisa skulle starta på jaktprovet i Gällivare igår. Förran onsdagen skadade Lisa en trampdyna, nån eländig glasskärva på fel ställe gissar jag. Flera dar hoppades jag att det skulle hinna läka så vi kan starta men nej, så fort hunden gick utan toss gick såret upp. Jag meddelade att vi inte kommer till start.   

Söndag morgon var det dags för lite hundvård. Kloklippning, öronkoll osv. Vad ser jag då?! Otursförföljda Lisa har brutit en klo! Å nej  inte klobrott igen. Det som är så smärtsamt och lång läktid. Varför har jag inte sett henne halta? När bröt hon klon? Usch jag är en dålig matte  Dessutom satt klon kvar på sniskan. Tänk om den kunde lossna...

Vi tog en prommis och jag hoppades att klodelen skulle bli kvar därute. Nejdå, såpass satt den fast. Nåväl veterinären nästa...

Och det var under veterinärbesöket vi äntligen hade lite tur i oturen. Klon var ganska intakt och behöves inte tas bort helt. Pencillinkur och Metacam men inte bandage och allt det.

Kanske därför jag inte sett Lisa halta eller nåt, klon var inte så skadad.

Hur gör alla andra som bara har friska och oskadade hundar? Jag ska genast börja med enbart koppelpromenader, 4 gånger/dag, alltid samma säkra runda. Eller nääää jag skulle bli tokig(are). Hopp å lek i skogen med lösa hundar, olika rundor varje dag är mera jag.

Det är iallafall slut på provandet för vår del den här hösten. Men vi släpper inte jaktträningen nu när vi kommit igång igen. Till och med Wilda har börjat apportera vilt.   

Slött bus i sängen. Bara Maja orkar hålla på, de stora flickorna är slut. 

Idag startade jag å Lisa på SSRK Kirunas jaktprov. I öppenklass. Och vi nollade. Men! Lisa var så bra.

Vi började med en landdirigering som hon spikade, var visst dagens finaste landdir i öppenklass. Såklart var det lite tjårv innan Lisa satt vänd åt rätt håll, hon fixerade skytten Peter först. Men jag fick runt henne och skickade ut henne lite i vind mot området. Hon hade näsan på och fann herr kanin. På väg in gick en dubbelmarkering för parhunden. Lisa tappade herr Kanin för att kolla in markeringarna. Plockar upp och kommer in.

Sen fick hon göra dubbelmarkeringen medan parhunden gjorde sin landdir. Inga större problem där. Bollar lite med kråkorna bara hmmmm.

Efter det fält. Hon kommer in med en and och en korp. Korpen håller hon nog fast med läpparna  ... Hon tappar fart och hittar en kul fläck att rulla i. Fläcken var nära en kråka och domaren ansåg att hon rullade på kråkan och avbryter provet för oss. SÅ SNOPET! Det gick över all förväntan och så får vi inte fortsätta.

Lisa får klart godkänt av mig idag. Att vi nollade pga rullandet är otur. Två andra hundar rullade på samma fläck och åtminstone en av dom fick avbryta sitt prov pga det.

NU ser vi fram emot fler starter i öppenklass. Det var så skoj. Oj vad nervös jag har varit i en månad. När vi väl startade provet var jag inte farligt nervös mera. Heja Lisa du är så bra trots din sjåpiga matte.

Förra natten var en kiss-bajs-spya-natt. Det är inte alltid en dans på rosor att vara trehundsmatte. Vaknade eller väcktes hur många gånger som helst förra natten för nån ville ut eller hann inte ut. Wilda var den enda som sov hela natten.

Snygg-Wilda som spanar... Bilden är helt unik - det är första gången jag lyckas fota henne utan att hon har minsta tillstymmelse av dregel dinglandes hi hi hi  

Vi hittade höstens första snöhög på min och Wildas kvällsprommis. Gissa om W lycklig?!   

Snöhögen hittas utanför Lombia ishall. Dom håller på att frysa till isen och skrapar väl för att det ska bli jämnt och snyggt. Skit samma - Wilda totally love it. Nästa gång ska jag ha med Lisa och Maja oxå, det skulle bli Majas första snö  - Lika bra att du vänjer dig gumman.  

Maja har tappat framtänder och benen växer i väldans fart. Hon ser ut som bambi. Hon har burit på herr Kråka och Anna Anka. Anna Anka var stor och tung men det gick hur bra som helst, storleken har ingen betydelse. Pappa och mina bröder ska på älgjakt snart och har frågat efter ett bärdjur...    

Det kliar extra mycket i munnen nu men ska du verkligen käka på syrran?  

Tre whilar efter bus. Flocken är harmonisk och alla mår bra. Förutom inatt när det var mycket som skulle ut.

Lisa å ja jakttränar flitigt. Jag är oerhört glad att Lisa plötsligt börjat apportera vilt. Tack vare det kan vi starta på kirunaprovet på lördag. Om inget oförutsett inträffar peppar-peppar-ta-i-trä, tvi-tv-tvi.

Nästa vecka börjar "allvaret" - Maja ska börja på valpkurs. Det ska bli så skoj! Hon har inte träffat så mycket andra hundar och det har varit helt medvetet från min sida. Med mina två vuxna hundar är det en lagom flock att vara med. Andra hundar ska vara sådär lagom intressanta. Åsså hoppas vi på att åka på valpträff i september.