Tänk vad mycket man hinner göra när man inte måste jobba 40 timmar per vecka.

Markeringsträning med Marielle och hennes duktiga vovvar. Vi tränade olika typer av markeringar inför WorkingTest. Markering med terrängbyte, med dolt nedslag och ljudmarkering. Alla hundar fick jobba och det var så roligt. Trots att det är olika raser ser man likheter (och skillnader). 

En älg blev störd av oss. Spring å göm dig, det är älgjaktstider      

Inkallning med spaniels. Idag tränade vi även Sök. Så roligt och lärorikt att se olika hundraser jobba.       Nukutustoppen även i år. För att ta sig hit kan man följa Björnstigen. Jag tjatade till höger och vänster om att få sällskap till Nukutus men ingen ville följa med?! Märkligt men då får vi gå själva      Bortanför stora gråa stenen såg jag en björnunge för drygt fyra år sen. Jag, Lisa och Wilda stod på lilla höjden närmast i bild. Vi såg inga björnar idag - björnhonor har ungar vart tredje år. 2012 - 2015 - 2018 har kanske björnmamman barn igen?!

   WorkingTest i Piteå 1 oktober. Maja startade i Nybörjarklass och fick 96 av 100 poäng. Det kan inte bli bättre, vi måste klättra till nästa klass nu   . På bilden chillar vi vid elden. Therese med sötaste Xiri. Jag konstaterar att mina vovs gillar valpar. Att Wilda tycker om valpar vet jag, då hon välkomnade Maja när hon kom. Maja har väl inte träffat så många valpar men det var inga problem. Förresten gillar Maja alla hundar, unga som gamla.

WorkingTest i Luleå 8 oktober. Idag startade vi i Öppen Klass. Efter tre stationer kände jag: vi har inte alls tränat på dom avstånden som är i ÖKL. Jag fick många aha-upplevelser av dom stationer som vi startade i, innan vi tackade för oss och åkte hem:

• Vi har tränat på längre avstånd men inte tillräckligt långa. 
• Som hundförare måste jag vara mer alert och aktiv för att hjälpa min hund. I nkl har jag kunnat stå och halvsova - Maja fixar det själv. I ökl måste jag vara uppmärksam och fokuserad.
• Det krävs självförtroende från mig att dirigera Maja rätt. Även om Maja kan en del dirigering så litar inte jag på vare sig henne eller mig själv.
• Jag måste vara mycket-mycket tydligare när jag skickar hunden. När jag är tydlig är jag mera självsäker och det behöver Maja för att göra ett bra jobb.  

Oj vad mycket vi har att träna på i vinter och nästa år. Det ska bli så roligt.    Jag vet inte hur många eller hur få poäng vi fick på WT't men det var inte så viktigt. Det var bra att ha gjort en start i år i ÖKL - nu vet jag lite mera vad som krävs.  

  Hundens dag och promenad runt Lompissjön. All miljöträning är bra miljöträning.   Rallylydnad i HundArenan. Tina och Zorro fick med oss på lite Rally och det var kul att se Wilda vara mer på tårna än Maja. Vem vet, Maja kanske är sliten...

Många härliga promenader blir det när jag är arbetsbefriad under uppsägningstiden. Hösten har varit helt underbar med betoning på BAR - barmark hela september och oktober.

Uppe på Luossa efter Midnattsolstigen finns en bänk där man kan whila. Det gjorde vi.

Till vänster TGA-tornen, fd Tuolluvaaragruvan. Till höger nya stadshuset som håller på att byggas i blivande centrum. Jag undrar när malmen i Tuollagruvan blir brytvärd? Ska centrum flyttas igen?  

När Nikkavägen stängdes öppnades nya bilfria områden för rekreation. Hittade en rosthög efter en bortglömd väg.

Myggtorpet - en jättefin plats som är tömd på hus i väntan på att gruvan ska käka upp marken.

Vattnet runt kallkällan fryser till.  

Frost på marken - inte snö! Ingen snö i sikte än och det är slutet på oktober. Alla som längtar efter snö kommer att vinna - snöälskarna vinner varje år. I år får dom vänta nån vecka extra med att fira.                           

Men så gulligt det är med valpar! Annica har ett gäng och jag hälsar på (alldeles för sällan). Jag blir bara mer och mer valpsugen och jag vill inte ha EN valp, jag vill ha en hel kull!

Jag slösar inte med min lediga tid, jag har läst teorin till Jägarexamen. Ju mer jag läste desto mer trodde jag att jag inte kunde. Läste instuderingsfrågor och gjorde testfrågor och kände att det här kommer jag aldrig att lära mig. Hittade testfrågor på nätet och klarade dom galant. Tänk om man skulle testa skriva ett prov på rikt? 

Åkte till Kiruna Jakt och Fiske och skrev ett prov och det gick hur bra som helst. 69 av 70 rätt! Skönt att ha den delen avklarad. Nu återstår Vapenhantering, Jaktstig, Hagelprov och Kulvapenprov och Högviltsprov.

Jägarexamens teoridel är jätteintressant för en naturmupp som jag. Jaktformer, hundanvändning och artkännedom blev jag helt uppslukad av - så mycket jag inte visste! Vapen och ammunition var inte alls lika intressant, eller så var hjärnan full av det andra och det ryms inget mera.

Testa dina kunskaper i djur, natur och jakt:

 http://jagareforbundet.se/utbildning/testa-dina-kunskaper/

Jag och Maja har startat på jaktprov i Norge. Det blev ett tredjepris i nybörjarklass.  

Vi hade kunnat fått bättre pris om inte Maja slutat löpa för 5 dagar sen. Hon blir lite loj efter löp så hennes sök på provet var inte det bästa. Vattenmarkeringarna spikade hon men lämnade inte av i hand direkt utan spottade, skakade, plockade upp och kom in. Hade hon inte löpt innan hade vi tränat mera på det. Landmarkeringarna var klockrena. Maja är en annan hund än för ett år sen. Nu kommer hon direkt till mig med apporten. Hon struntar i publik och domare och funkisar. Hon har gjort stora framsteg och det kan bara bli bättre. Nu kör vi, jag och mina fina vov     

Vi tränar i vått och torrt. I lite regn och i mycket regn.   Ursäkta suddig bild men det var den enda bilden jag kom för mig att ta på jaktkurs med världens bästa Karin T. Vi var ett gäng som kursade för henne efter SSRK Kiruna's jaktprov. Det var den bästa jaktkurs och instruktör jag haft förmånen att gå för.
Jag och vovvarna "råkade" vara med på spanielträning. Jätteintressant att se hur spaniels jakttränas. Dessutom var vi på en toppenfin plats som jag inte varit på förut. En rastplast mellan två sjöar. Bara att välja vilken sjö man vill använda. Eller så använder man båda om man inte kan välja.
Aptaspromenaden är ett måste varje sommar. I år gick vi tillsammans med ett gäng settrar. Enda som saknades var termos och fika men man kan inte få allt.
Och Trollsjön förstås. Ingen riktig sommar utan det.    Det var nog årets varmaste dag att fjällvandra. Säkert därför jag blev så trött. T o m nedförsbacke kändes som uppför. Och jag tror alldeles säkert att vägen blir lite brantare och längre bort för varje år. Det kan väl inte bero på att jag blir äldre och äldre???     
Dagens fynd tyckte Wilda. Jag vet inte hur mycket hon hann äta innan jag upptäckte vad hon hittat. Det sorgliga är att det troligen är rester efter nån skolutflykt. Hur tänker man när man häller ut kilovis med varmkorv? Att rävarna äter tills dom dör? Eller att en hund äter tills den dör?   

Ska jag hämnas genom att lämna vodkaflaskor utanför skolor. Jamen jag trodde nån alkis skulle hitta det och dricka upp. Inte kan jag hjälpa att små små elever hittar det och dricker ihjäl sig?   

Det är bara ett dåligt exempel skrivet med asmycket ironi. Jag skulle aldrig skada nån. Men det är för jäv*igt att det gång på gång hälls ut korv ut i naturen där hundägare går med sina hundar. Säger väl allt om intelligensnivån i skolvärlden?! 

Förutom att jaktträna Maja tränar vi även viltspår. Hon är redan svensk och norsk champinjon så vi siktar mot finskt dito. Det är inte så svårt att spåra i 1 400 meter på mindre än 45 minuter. Det som är svårt är att komma med på ett prov! Jag har inte kommit med på tre prov hittills och efter dagens träning tar vi en paus från spårandet till nästa år.

 
Dagens spår var inte så långt men hade kluriga vinklar som Maja klarade utan problem. Hon spårar faktiskt så bra att jag inte kan lura henne på nåt sätt. Appen Dog Tracks och min telefon är inte alldeles överens - Maja spårar i spårkärnan nästan hela tiden. Vi är sååååå redo för provstart i Finland men vi lottas bort i deras prov.   

Nåväl det är bara ännu ett i-landsproblem att acceptera. Nu är det höst. Det är vackra färger ute med klar luft. Vi går långa härliga promenader varje dag. Jag samlar mod att gå Björnstigen i år igen. Och det finns andra ställen som jag skulle vilja gå till men pga björnfrossa så törs jag inte gå ensam. Nån som vill följa med...?    

Jag och mina vovs har varit på en lång bilsemester. Först åkte vi till Örebro och årets Goldenläger. Vi delades in i fem grupper med sju ekipage i varje. Jag och Maja hamnade i BÄSTA gruppen!   

Hela gänget samlat. Alla mattar och hundar var coola och kom överens. Vår "fröken" Kicki längst till vänster.

Dom här åsnorna på skolan där vi bodde blev rejält utskällda först. Sen brydde sig hundarna inte om dom.

Vi jakttränar och passivitetstränar i två och en halv dag. Ibland fick Wilda följa med, ibland stannade hon på rummet.

Jag skickar Maja på ett linjetag. Tror jag. Eller var det en markering där jag bara pekade som hjälp? Jag fick så mycket bra tips om hur träna och gå vidare med träningen av Maja. Förresten är Maja inte alls en het hund, hon är typ helt normal   

Underbar hund men kolla mina byxben. Strumpor och hårt knutna kängor. Kvällen innan hade en fästing bitit sig fast på ena benet, precis där strumpan tog slut.   Det får dom inte göra mera!

Sista dan och vi väntar på prisutdelning. Dan innan hade vi Workingtest. Resultatet från den fick vi inte veta förrän här vid prisutdelningen. Vi hade även en inoff utställning denna sista dag. 

Vinnare från WT't utsågs i resp klass. 

Vinnare BIS och BIM från utställningen utsågs.

Sen slogs resultaten från WT och utställning ihop och DP-vinnare utsågs (Dual Purpose). Jag tror det var runt 30 dp-hundar totalt.   

DP1 blev min lilla skrutt Maja. Hon fick 90 poäng i WT nybörjarklass och blev tvåa. På utställningen fick hon HP men oplacerad. Totalt räckte det till att vinna DP1. CHOCKVINST! Jag blev mycket överraskad och lätt chockad men otroligt stolt och glad över min fina vovve   . Det var en fantastisk avslutning på ett suveränt Goldenläger. Stort tack till Golden Retriverklubben som arrangerar lägret - det gör ni för jä*la bra!

Efter Goldenlägret styrde vi fortsatt söderut. Gotland närmare bestämt. Maja tycker den där färjan är lite långtråkig, är vi inte framme snart?

Vi kom i land och hittade den hyrda stugan i Hejde Tass. Det var väl ett passande namn?! Närmaste grannarna var ett gäng kossor. Kor är väldigt söta, de tittar intresserat på när man packar ur bilen, de vill höra hur överfarten gick och vad vi ska göra nästa dag. Jag tror de ville höra för de lyssnade intresserat när jag babblade med dom. Jag pratade med dom för att mina hundar ska fatta att det är snälla jättar men vi lämnar dom ifred.

Vi måste ju hälsa på Märta och Stilla. Ett arrangerat gruppfoto med väldans bra motiv.

Tjoho bad. Och inte bara bad utan havsbad i Baju.

Full rulle upp från vattnet för att dra en repa på stranden och ner i plurret igen. Vi var tidigt på plats på stranden, vi var ensamma där. Hundarna fick härja bäst dom ville när vi för en gångs skull är vid havet.

Botaniska trädgården i Visby måste vi åxå besöka. Hundarna var måttligt impade av alla rosor medan matten njöt av allt vackert   

Fotosession vid Hoburgen. Vi hälsade på Hoburgsgubben men han var lite trist. Tacka vet jag Hunden som vi träffade senare.

Adelsgatan enda regniga dan. Inte fullpackat så vovvarna kunde följa med på stadsvandringen.

Den här skylten gillade jag skarpt - precis så ska det vara.   

Här är Hunden. En mycket trevlig rauk på Fårö. Jag har varit på Gotland många gånger men i år var första gången jag var på Fårö. Vi (öh hundarna) badade på en fantastisk badstrand med sand som... som florsocker! Det blir mycket lek å plask i havet - jag "glömde" kameran i bilen. Den kan ju bli blöt av två vattentokiga vovs   

Gotland med alla sina gamla charmiga kvarnar. 

Åsså var det dags att börja åka hemåt igen. Väntar på färjan. Just denna överfart var inge kul. Jag hade bokat djurplats och fick min plats i ett hörn. I sätet brevid satt en gubbe med en stor hund. Utrymmet för mig och mina hundar var obefintligt. Personalen på färjan hade noll och inget intresse av att hitta en annan plats åt mig. Jag var tvungen att gå ner med hundarna till bildäck och ha dom i bilen under överfarten.

Fy fan aldrig mera Destination Gotland. Det andra bolaget som kör färja är ännu värre, där måste alla djur förvaras i bilen under resan. Den stackars personalen på Destination Gotland är helt klart på fel ställe, de ska inte jobba med något serviceyrke. De skulle kunna jobba som dörrvakter på nån offentlig toalett, så mycket servicemind visade dom mig. Blä!

Nåväl ett missöde på resan hittills - det går ju jättebra. Och hundarna hade det bra i bilen om än lite varmt.  

Inte åker vi direkt hem. Nejdå. Vi måste ju hälsa på Majas uppfödare Dåmigs utanför Rättvik. Här sitter Maja med syrran Prillan. Prillan lite ofriserad men det fixar matte. Visst är dom lika varandra?!   

Larmet går. Inbrottstjuvar måste skrämmas bort. Eller var det bara en fågel? Nåja nästa gång är det inbrottstjuvar och då är det bra med Golden Alarm på gården.  

Vi måte ju ta en gruppbild på gänget. Övre raden från vänster Maja och morsan Qia. Nedre raden från vänster Wilda, Garbo, Prillan och lilla Jojsan.  

Och bara en bild till, det är ju så roligt att arrangera gruppsittningar   

Vi kör norrut och övernattar på hotell. Hmmm var ska jag sova? Sängarna är redan upptagna.   

Bilkö på E4:an. Natten innan hade en lastbil vält och den var visst svår att bärga. Lååååånga bilköer blir det.

Solen och finvädret har varit med oss under hela resan. Ibland vore det skönt med mulet väder, speciellt när man kör bil och det blir varmt för hundarna. Men vi har haft sol sol sol, nån enstaka kort regnskur på sin höjd.

Jag tror mina flickor har fått miljöträning, social träning och jaktträning så det räcker och blir över. Så här trött blir man     Vovvarna säger att dom ska sova ett år när vi kommit hem   

Äntligen har jag möjlighet att för några månader leva ett hundliv. Inget jobb som stjäl min tid   

Jag kan göra det jag vill. För några månader. Och vad vill jag göra förutom att återhämta mig? Leva hundliv förstås.

Det är inte alltid bara roligt med hundliv, ibland blir det allvar. För någon vecka sen blev Wilda, åttaåringen, riktigt riktigt magsjuk och medtagen pga av det. Det blev dropp och medicin och specialkost. Nu mår Wilda alldeles utmärkt igen och är söt som bara hon kan vara.
SSRK Kiruna har hållit ett ordinarie viltspårprov och jag var förstås med och gjorde några spår. Det roligaste som finns måste vara att gå med som spårläggare. När man spårar med egen hund är man alldels nervös. Som spårläggare kan man iakttaga hund och förare på ett helt annat sätt. Det regnade hela spårdagen, som tur fick vi vara inomhus i en varm stuga. Skåda det dignande prisbordet, vi har generösa sponsorer     

Hundlivet fortsätter med en heldag i Abisko och jaktträning. Lapporten i bakgrunden.

Issy hämtar linjetag. Hela dagen handlade om linjetag. Förmiddagen på myren nedan med linjer åt alla håll. Eftermiddagen en jaktstig med linjer, tomskott, vattenmarkeringar, närsök och - i Majas fall - snygga snabba inlevereringar till matte. Varken publik eller funkisar var värst intressanta idag        

Wilda fick inte znarka i bilen idag. Nä hon skulle med ut i skogen. Vet inte om det är så stor skillnad med att znarka på ena eller andra stället, bara hon får znarka. Wilda är en mycket lättsam hund. Hon gör inget väsen av sig, är tyst och lugn och vänlig. Tigger gärna macka och käkar lite rötter men annars märks hon inte. Jag kom på mig själv att tänka att jag måste titta till hunden i bilen - visstja hon ligger här brevid mig. Där jag har lyckats med passivitetsträningen. Eller är det så att hon inte är intresserad? Hon brukar få hämta en markering eller två under dagen och det räcker tycker hon.    

T o m Maja har börjat lära sig passivitet. Här hopkurad under en skuggig buske. Det var sol sol och åter sol. All skugga är bra skugga.  

Oooops Maja tog verkligen raka vägen på ett linjetag över en myr. Plurrade rätt ner i ett vattenhål men linjen blev rak. Det är bra gumman, raka vägen oavsett hinder     

Man blir ju trött efter 10 timmar ute i skog och mark och solsken med skott och markeringar och bad. Bäst att ta en lutare när tillfälle ges.

Jag får leva hundliv några månader. Ägna hela dagar åt hundaktiviteter, träna hund och smida planer för framtiden. Att jag dessutom får göra det under sommarmånaderna är helt underbart och jag njuter av varje dag. Till hösten knackar verkligheten på och jag måste hitta ett jobb igen. Men inte idag. Inte nu. Nu njuter jag till fullo av mitt hundliv.   

I november 2013 började jag Uppfödarutbildningen. Igår 21 juni 2016 blev jag klar med sista delkursen! Hurra!    

Det borde heta Hund-ÄGAR-utbildning. Jag har lärt mig så mycket om hund inte bara om uppfödning. Alla borde gå den. Från och med hösten görs utbildningen om, den blir kortare och mera koncentrerad(?). Den varianten som vi har gått har varit grundlig och vår kursledare Satu-Päivi har berättat extra mycket om det mesta då hon jobbar som veterinär. Jag tror vi har gått en överkurs och fått extra mycket kött på benen. Allt kommer till nytta nu och i framtiden.    

Apropå kött på benen igår repeterade vi på hundens muskler. De latinska namnen sitter väl inte riktigt än   

Kursen har gått i Gällivare och jag bor i Kiruna, 12 mil bort. Ibland har jag varit med på telefon/skype men sista delkursen Anatomi har jag varit med på plats då kursen gick ut på att klämma och känna på hundar och att iaktta rörelser mm. Vad ska jag nu göra tisdag- och torsdagkvällar när jag inte ska till Gällivare på kurs? Jag hittar säkert på nåt att göra   

Tusen tack till kursledaren Satu-Päivi och övriga kursdeltagare. Det har varit så roligt, kämpigt med resorna och lärorikt med de olika delarna     

Jag å Maja fortsätter med våra hundaktiviteter. Igår söndag åkte vi till Gällivare och ett workingtest. Maja startar i nybörjarklass, 5 stationer á 20 poäng.

1:an fotgående, skott, markering och apport = 16 poäng. Inte tajtaste fotgåendet kanske.

2:an skott, markering i björksly och apport = 20 poäng.

3:an skott, vattenmarkering, apport och släppte dummyn, skaka, plocka upp och måste tacka kastaren för det fina kastet. Sen tacka skytten för det fina skottet. Sen till matte med dummyn = 0 poäng. Suck, Maja är en återfallsförbrytare.

4:an samma ställe som trean men vanlig landmarkering. Skott, markering och apport = 20 poäng.

5:an skott, markering i slänten och apport = 18 poäng efter ett litet tack till kastaren.

Summa 74 poäng och en 2:a placering av 8 startande ekipagen.

Duktig Maja whilar i bilen efteråt. Jamen du är söt och jätteduktig. Och väluppfostrad som tackar för fina skott och markeringar.  Det borde ge stilpoäng istället för avdrag.      Fotat i Abisko när vi tränade inför WT. Maja sitter passiv i och kollar in markeringar i blötmyren.

Gruppfoto efter Bootcamp i Abisko. Roligt med olika retrieverraser      

Och visstja vi pluggar åxå. Här lyssnar vovsen intresserat på olika sorters trav som hundar kan ha. 

En kurskompis visar Maja i vänstervarv. Få se nu, travar goldens svävande eller markbundet?! 

Wilda har två följare. Två söta engelska settersyskon som bor i nästa gård. Cola och Wilde tycker Wilda är så lugn att dom gärna är nära henne.   

En fyradagars arbetsvecka väntar. Därefter sommarlov! Pga arbetsbrist har jag blivit uppsagd och kommer vara arbetsbefriad från och med 13 juni och hela sommaren. Till hösten är det dags att söka nytt jobb. Får se vad för möjligheter det ger? Det blir iallafall spännande

I söndags var vi på vår första Rallylydnadstävling i Boden. Det gick inget vidare men vi försökte iallafall. Om Maja hade varit sitt vanliga jag   men jag kände inte igen min vov. Om jag och hundarna hade fått några fler timmar sömn natten innan    men tyvärr kunde vi knappt sova, inte pga nervositet utan annat. Ja ja jag vet. Bara ursäkter, vi hade inte tränat tillräckligt. Men när Maja är sitt vanliga jag brukar det fixa sig   

Maja nosade och nosade, var allmänt låg, ointressserad av att jobba med mig. Och jag var inte fokuserad. Vi fick 50 - 60 poäng på de båda banorna. Det var roliga banor och domaren var bra och berättade klokt om Rallylydnad. Jag blev inspirerad att träna mera och vi ska starta fler gånger.

Galen Maja på fjället idag. Nu är hon sig själv igen. Hon kanske hade hemlängtan?     

No place like home?   

Wilda och Maja. Jag är lite partisk men visst är dom söta?!  

Bästa vänner är dom iallafall. Och det finns plats för en till   

Det är nog inte bara jag som har tagit det lugnt på hundfronten under vintern. Men nu är vintern slut och kalendern är fullbokad med allt möjligt skoj med vovvarna Wilda och Maja.  

Vovvarna tränar platsliggning framför snödrivor.

I november-december gick jag och Maja både Rallylydnadskurs och Lydnadskurs. 20 april läste jag (för) snabbt på fb om en träningstävling samma dag. Anmälde mig och Maja. Repeterade nybörjarskyltar till Rallylydnaden timmen innan. Sådärja då är vi tillräckligt förberedda för en träningstävling?! Väl på plats inser jag att det är en Lydnadstävling, inte Rallylydnad. Bara gilla läget och se vad vi minns från i julas. Det gick hyfsat bra, t o m platsliggningen var ok. Vaddå disträ matte? Jag hade tankarna nån annanstans och behövde annat att tänka på för en kväll.   

Maja hejjar på matte när vi är på pimpeltävling.

Det har blivit några skidturer i vinter. På vårvintern när skaren håller åker vi rakt ut i terrängen precis hur vi vill utan att behöva följa skidspår eller skoterspår. Efteråt är matte rejält trött, det är bra att Maja hjälper till att bära en stav.

   Storforsen i april på APT med jobbet. Det är mäktigt att se även när isen ligger. Men förstås ännu häftigare när smältvattnet dånar ner.

Wilda spårar en älg? Eller går hon bara i mina spår, jag tog en genväg och snön höll inte för det.

En ljuvlig aprilkväll hittade jag lite barmark, jag ”råkade” ha ett gäng dummiesar i ryggsäcken. Vovvarna fick jobba lite med ett sök.

Uppe på Luossa och blivande majbrasan i bakgrunden. Hade tänkt titta på majbrasan men när vi väl kom dit på Valborg återstod bara en rykande hög – dom hade tänt den onödigt tidigt tycker jag.

Hur mycket snö som helst! Det kändes (som vanligt) som att det aldrig blir vår och barmark. Men det blir det…

Jag och Maja deltog i en träningstävling Rallylydnad. Oroande svart rök från stan. Det visade sig att en konsumbutik brann ner till grunden.   Rallylydnaden gick helt ok, det är bra med träning.

Maja i Abisko, väntar på WorkingTest-träning. Hon whilar inte, hon laddar!

Wilda vaktade bilen först och var sedan lägervakt medan vi gick WT.

   Nästan alla retriever-raser representerade på WT. Curly-Ninnibell, Golden-Wilda och Maja, Labbe-Arox och Lira, Flat-Issy och Tollare-Mac!  

Fotograf Pia Fors (tack för bildlånet)

Fotograf Pia Fors  

Maja börjar lära sig att chilla medan andra hundar apporterar. Tycker hon har lite fjärrskådande blick – hon är väl inte trött och utarbetad? Hon har ju whilat hela vintern. Förutom lilla kärlekshistorien med Ture.  

Fotograf Lena Ryngmark (tack för bildlånet)

Visst sa jag att vi har whilat hela vintern? Då kör vi extra mycket i maj. Här på Brukshundklubbens lydnadsträning. Momentet är platsliggning, 14 ekipage. Jag och Maja är längst bort till höger.

Mitt favoritställe i skogen, på motionsspåret Vasallen. Vatten täcker spåret just nu och det är så vackert!

Skönt att svalka av sig tänker Wilda.

   Äntligen tinar snön och vi kan gå till alla favoritställen. Årets första Midnattsolstig uppe på Luossavaara.   

I Kirunafjällen är det fortfarande vinter.

Till helgen blir det WT-träning och jaktkurs. Under veckan ett par träffar med Uppfödarutbildningen. Nästa helg Rallylydnadstävling. Senare i juni viltspårprov och i juli Goldenläger. Kan det bli för mycket roligt?

Åsså måste jag lägga in lilla filmklippet på lyckliga badare :)